Praktisk information inför konferensen

Kollektivtrafik och parkering

För er som åker med kollektivtrafik är det cirka 15 minuters promenad från Svedala station till Aggarpsskolan.

Om ni åker bil till konferensen finns parkering i anslutning till Aggarpsskolan.
Se karta över var parkeringar finns.

Hitta på Aggarpsskolan och Aggarpshallen

Karta över våning 1 – huvudentré (frukost och registrering), restaurang och salarna 1-8
Karta över våning 2 – garderob och sal 9

Karta över Aggarpshallen – sal 10 och 11

Karta över Aggarpshallen – sal 12

Efter konferensen – tankar om dagen

Skriv gärna några rader om era tankar om dagen efter avslutad konferens. 

Program

8.15-9.00 Registrering och frukostmingel i Aggarpsskolans entré

9.00-9.20 FoU Skola och Svedala kommun hälsar välkomna i Aggarpshallen

9.20-10.10 Keynote 1 i Aggarpshallen

Ann-Louise Ljungblad: Att utforska den relationella dimensionen av läraryrket

Ann-Louise Ljungblad är docent vid Malmö universitet. Hon arbetar med empirisk forskning inom fältet relationell pedagogik. I klassrumsforskning har Ann-Louise på djupet utforskat lärare som skapar tillitsfulla lärare-elevrelationer. I sin föreläsning berättar Ann-Louise om hur lärarna i hennes studie har utvecklat en pedagogisk taktfull hållning som kan möta elevers olika behov och hantera undervisningens mest oberäkneliga skeenden. I en tid av ständiga mätningar presenteras ett relationellt alternativ som lyfter fram svårfångade relationella värden som är av stor betydelse för elevers välmående, hälsa och utveckling. Läs mer om AnnLouise Ljungblads forskning.

Promenadpaus till olika sessioner

10:30-12:00 Parallella valbara sessioner förmiddag

Session 1 a: Förskola: Lärandeidentitet och barnet i fokus

Tid: 10:30-11:40
Plats: Sal 2

• Rebecca Strömberg, Annica Cederberg, Lund. Barnet i fokus – Hur samlar vi in data på barnets perspektiv av undervisningen? Vad och hur använder vi barnets röst för att planera och utveckla undervisning i förskolan? I det här seminariet presenterar och problematiseras vårt arbete med undervisningsutveckling i relation till det mest centrala: barnet i förskola.
• Charlotte Nilsson, Annika Aveling, Anna Lundblad, Svedala. Barns lärandeindentitet-jag vill, jag vågar jag kan!
  Hur påverkar våra föreställningar om undervisning i förskolan och våra tidigare erfarenheter förutsättningar för hur vi planerar och gör i undervisning vidare? Hur stärker vi barnets nyfikenhet och vilja att själv lära? I det här seminariet presenteras en undersökning om förutsättningar för lärande ur ett lärar- och barnperspektiv.

Session 1 b: Förskola: Samspel och lärande pedagog och barn

Tid: 10:40-12:00
Plats: Sal 12

• Charlotta Nilsson, Lena Carlberg, Lund. Förskola .Den deltagande pedagogen
  Lärare eller medlekare? Balans och växling mellan roller undersöks i detta seminarium om den deltagande pedagogen i förskola
• Josefin Svegert, Erika Wifralius, Paulina Narkaj Adolfsson Ängelholm. Förskola. Förskolläraren som språklig förebild
  Samtalet i fokus! Hur samtalar pedagog i barn i olika rutin- och mellanrumsaktivieter? Vad gör det för språk och lärande i förskola?

Session 1 c: Förskola: Bygga för lärande? Bygga för utveckling?

Tid: 10:40-12:00
Plats: Sal 9

• Henriette Widing Lundberg, Caroline Algerstedt Lund. Förskola. Bygga för lärande? Bygga för utveckling?
  Hur bygger vi undervisning i förskolan? Hur organiserar vi för lärande? Vilka möjligheter och utmaningar finns det för pedagogers lärande och för organiseringen av lärande?
• Lise Lotte Kjellsdotter, Pauline Håkansson, Hässleholm. Förskola. Analys i förskolan är en stor utmaning
  Hur påverkas förskollärares analys av gemensamt lärande ? Vilka möjligheter och utmaningar finns i utvecklingen av ett organiserat analysarbete? Hur kan systematiskt analysarbete användas?

Session 1 d: Grundskola: Motivation och lärande i grundskola: Hur bygger vi för lärande?

Tid: 10:30-11:40
Plats: Sal 3

• Latifa Johansson Fahim, Kävlinge. Grundskola. Rolig matte-fredag
  Hur arbetar vi spelbaserad matematikundervisning? Hur kan den lekresponsiva undervisningen bygga lärande i grundskolan?
• Cecilia Åkesson, Jeanette Willby, Lund. Grundskola. Hundervisning i framtidens skola
  Hunden som en del i didaktiken och lärandet: Hur gör vi? Vad ser vi? Hur lär vi? Lärandet och diskussion och analys av lärandet är central i detta seminarium.

Session 1 e: Grundskola: Utmana undervisning, utmana lärande. Hur bygger vi undervisning i grundskola?

Tid: 10:40-12:00
Plats: Sal 10

• Cheriemay Frydkjaer, Malmö. Grundskola (f-3). Erkännande pedagogik som pedagogiskt verktyg
  Hur reflekterar vi om undervisning och bjuder in våra elever? Hur bygger vi undervisning genom elever? Vad är möjlighet och utmaning i att skapa reflektionstid för elevens lärandeprocess?
• Sofie Persson, Helsingborg. Grundskola. Talsnacks påverkan på elevers taluppfattning
  Hur talar vi om matematik? Hur lär vi gemensamt i samtal om matematik? Aktionsforskningsarbete om elevers lärande genom resonemang och kommunikation: Hur bygger vi vidare vår undervisning inom matematik i grundskola?

Session 1 f: Förskola/Grundskola: Hur bygger vi och organiserar för idrott och hälsa?

Tid: 10:30-11:40
Plats: Sal 6

• Martina Blom, Emma Hvala, Svedala. Förskola. Idrott och hälsa i förskolan
  Hur arbetar vi med barns rörelse och hälsa? Hur bygger vi undervisning för de yngre barnen i förskola med utrymme för rörelse och fortsatt intresse genom förskoletiden?
• Mikael Gustafsson, Hässleholm. Grundskola. En samtida utformning och utveckling av ämnet idrott och hälsa – för allas bästa På vilka sätt bidrar arbetet med fördjupningspass till ett ökat deltagande i idrott och hälsa på grundskolan? Hur kan vi bygga undervisning för inkludering och lärande? Vilka möjligheter och utmaningar finns i att organisera för lärandet på det här sättet?

Session 1 g: Gymnasieskola: Tillhörighet, identitet, relationer: Vad påverkar lärandet i gymnasieskolan?

Tid: 10:40-12:00
Plats: Sal 11

• Linda Smidfelt, Martin Granbom, Lund. Gymnasieskola. Hur ser lärare och elever på goda relationer i klassrummet?
  Behöver lärare fortbildning i relationsskapande? Kan arbetet med att skapa goda relationer öka elevers lärande? Vad gör gemensamt lärande för lärares lärande? Når vi fram? Kan vi bygga relationellt lärande? En frågande och undersökande studie om gymnasielärares och elevers syn på goda relationer.
• Dina Bentelid, Axel Mattsson, Ängelholm. Gymnasieskola. När skolan gör skillnad
  Projektet undersöker och analyserar de relationella processer som skapar och driver segregation mellan program och elever inom gymnasieskolan. Vad skapar och gör det för undervisning? Vilken roll kan vi lärare ta genom ökad förståelse? Hur bygger vi undervisning med kunskap om kontext?

Session 1 h: Gymnasieskola/Grundskola: Bygga lärande med metod och material: Hur skapar vi motivation och lärande i språk och skrivande?

Tid: 10:30-11:40
Plats: Sal 7

• Eva Manola, Ängelholm. Gymnasieskola. ANL- Approche Neurolinguistique i moderna språk
  Hur kan vi utveckla muntliga färdigheter i språk på gymnasiet? Vilka möjligheter och utmaningar finns i arbetet med ANL inom språkundervisning?
• Nelli Holm, Burlöv. Grundskola. Virtuell verklighet som inspirationskälla: att främja skrivande i berättande texter för en årskurs 2
  Skrivprocess genom VR? Hur kan den virtuella verkligheten användas som metod och för lärandet i skrivprocessen?

Lunch i Aggarpsskolans matsal

13:00- 14:10 Parallella valbara sessioner eftermiddag

Session 2 a: Förskola: Verktyg för arbete: Hur kan förskola använda digitalisering och AI?

Tid: 13:00-14:10
Plats: Sal 2

• Maria Molina, Svedala. Förskola. Digitaliseringens vara eller icke vara, barns rätt till en likvärdig utbildning i en digital tid.
  Hur bygger vi lärande om digitalisering i förskola? Vilka möjligheter och utmaningar finns i det gemensamma lärandet hos personalen och hur tar vi lärandet vidare?
• Sefika Mehmet, Ann-Sofie Eklöv, Svedala. Förskola. Skapa möjligheter med AI i förskolläraruppdraget
  Vilka möjligheter och utmaningar finns det i implementering och användning av AI för förskolans administrativa arbete?

Session 2 b: Förskola: Att ställa en fråga och söka ett svar: Utvecklingsarbete i förskola

Tid: 13:00-14:10
Plats: Sal 11

• Petra Johansson, Marie Bäckvall, Svedala. Förskola. En modell för ett framgångsrikt utvecklingsarbete:
  Hur bygger man ett utvecklingsarbete och ett lärande i arbetslaget på förskolan? Vilka möjlighet och utmaningar möter man på vägen?
• Annika Karlsson, Svedala. Förskola. Normkritik blir normkreativitet – ett reflekterande arbetssätt med syfte att förändra pedagogers förhållningssätt kring normer i förskolan
  Vilka normer styr i förskola? Hur uppmärksammar och arbetar vi med dessa? Hur kan vi genom kollegialt lärande utveckla ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen?

Session 2 c: Förskola: Samverkan och stöd för barn och föräldrar i förskola: Utvecklingsarbete pågår

Tid: 13:00-14:10
Plats: Sal 12

• Camilla Malmberg, Jenny Andersson, Maria Thelander, Svedala. Förskola. Likvärdighet och tidiga insatser i förskolan
  Hur möter vi varje enskilt barn som har behov av särskilt stöd i förskolan? Hur skapar vi förutsättningar för att arbeta mer förebyggande och främjande i hela organisationen ur ett specialpedagogiskt perspektiv?
• Vanja Strömstedt, Sandra Florén, Svedala. Förskola. Att skapa ett innovativt och inspirerande möte för vårdnadshavare och därmed öka deltagandet samt stärka samarbetet förskola-hem.
  Samverkan föräldrar och barn i förskola: Hur samarbetar vi hem och förskola? Vilka möjligheter och utmaningar finns i föräldramötet.

Session 2 d: Fritidshem och grundskola: Hur bygger vi för lärande i grundskola och fritidshem?

Tid: 13:00-14:10
Plats: Sal 9

• Annelie Wimhed, Pernilla Lundin, Kristianstad. Grundskola. Lustfyllt lärande i årskurs 1–3
  Hur bygger vi, och bygger vi om, undervisning för elever? Vad ser vi och lär vi på vägen? Hur tar vi hand om det vi ser? Hur kommer vi vidare? Presentationen lyfter hur vi ser och analyserar undervisning på grundskolan och hur vi arbetar med att bygga den vidare utifrån vår analys.
• Hanna Wernbro, Annika Sjöström, Lund. Grundskola/fritidshem. Lekresponsiv undervisning i fritidshemmet
  Lärandet och leken: Vilka möjligheter och utmaningar finns i lekresponsiv undervisning i fritidshem? Hur kan vi använda den lekresponsiva undervisningen?

Session 2e: Grundskola/Gymnasieskola: Läslust, lärande, utveckling. Hur finner vi utvecklingsområden? Hur lär vi tillsammans? Forskningslitteracitet, samägarskap, samorganisering: Hur gör vi?

Tid: 13:00-14:10
Plats: Sal 10

• Sofia Viking, Ida Ohlsson, Mats Malm, Johanna Borg, Lund. Gymnasieskola. Läskraft: Läsning inleder lektionen – att bygga läslust och studiero på åk 1, gymnasiet.
  Läskraft!: Perspektiv och analys ur ett lärar-, speciallärar- och biblioteksperspektiv: Hur organiserar vi för det gemensamma läsande på gymnasiet?
• Christian Abrahamsson, Svedala Lärares lärande. Samtliga skolformer. Mind the Gap – Fortbildning på vetenskaplig grund för förstelärare och rektorer
  Hur vet vi att vi lär tillsammans? Bidraget vrider och vänder på begrepp för lärande. Vad gör praxisgemenskap, hur byggs forskningslitteracitet och hur skapar vi ett breddat lärande för lärare? Problematiserande ingångar för många professioner.

Session 2 f: Grundskola/anpassad grundskola: Hur analyserar och utvecklar vi undervisning för lärande och kunskap?

Tid: 13:00-14:10
Plats: Sal 6

• Josefine Langesson, Paulina Lindsjö, Svedala. Grundskola. Vägen till en flerspråkig undervisning på Roslättsskolan
  Hur skapar vi en likvärdig undervisning utifrån ett flerspråkigt perspektiv samt rutiner för mottagandet av nyanlända på hela skolan? Hur bygger vi undervisning i ett flerspråksperspektiv?
• Caroline Nilsson, Svedala. Anpassad grundskola. Ett utvecklingsarbete om undervisningskvalitet i anpassad grundskola
  Hur kan vi vidareutveckla vårt arbete med undervisningskvalitet i anpassad skola? Vilka möjligheter och utmaningar ser vi i analysen av vårt arbete? Hur lär vi vidare?

Session 2 g: Anpassad gymnasieskola: Analysera och utveckla för kunskap: Hur utvecklar vi undervisningen i anpassad gymnasieskola?

Tid: 13:00-14:10
Plats: Sal 7

• Marcus Falk, Helen Andersson, Kristianstad. Anpassad gymnasieskola. Resan mot målet! -Personals beskrivning av en pedagogisk stödstruktur
  Hur kan vi organisera för lärares lärande? Hur utvecklar vi förmågan att bygga undervisning och kunskapsutveckling i anpassad gymnasieskola?
• Therese Neldeborn, Per-Ola Valastig, Speciallärare, Malmö. Anpassad gymnasieskola. Ett attraktivt individuellt program
  Hur bygger vi en inkluderande undervisning? Hur organiserar vi och lär tillsammans? Hur kan anpassad gymnasieskola utvecklas för att möta behoven hos elever med särskilda förutsättningar?

Session 2 h Gymnasieskola: Få syn på lärande: Studier om kunskap och lärande i två gymnasieämnen.

Tid: 13:00-14:10
Plats: Sal 3

• Joacim Sjövall, Ängelholm. Gymnasieskola. Implementering av AI i Gymnasieundervisning: En Fallstudie från Ängelholms Gymnasieskola
  Hur kan AI kan integreras i undervisningen för att förbättra lärande och engagemang? Hur ser elever på lärande genom AI på en av gymnasieskolans kurser?
• Egbert Langeveld, Andreas Rosenberg, Svedala. Gymnasieskola. Att tolka derivator med hjälp av enheter
  Hur lär sig gymnasieelever matematiska koncept och vilka insikter ger studien om effektiva undervisningsmetoder? Hur kan lärare arbeta med att utveckla undervisningsmetoder inom matematik i gymnasieskolan?

14:10-14:30 Paus med fika i Aggarpsskolans entré

14:40- 15:40 Keynote 2 i Aggarpshallen

Jonna Bornemark Horisonten finns alltid kvar – och vikten av allt vi inte vet

Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, medverkar regelbundet i Sveriges radios Filosofiska rummet och är krönikör i Dagens Nyheter, författare och föreläsare.

Jonnas tänkande vrider världen och hon är utan tvekan en av Sveriges mest tongivande filosofer. Hennes strid för det omätbara och det mänskliga omdömet har förändrat hur många ser på samhället, våra yrkesliv och vår kultur.

I Jonna Bornemarks föreläsning diskuterar och problematiserar hon hur vi kan utveckla det mänskliga omdömet, det som pressats ned av förpappring, floskelproduktion och digitaliseringstro, i jakt på kontroll och mätbarhet. Jonna kommer med handfasta råd för hur vi kan hjälpas åt med att utveckla vårt omdöme. Hur vi genom att göra både mikro- och makromotstånd kan börja våga tro på varandra och skapa ett mänskligare samhälle – och ett mänskligare liv.

Orden mikromotstånd och förpappring får nu sällskap av nya begrepp som den manualiserande klassen och igelkottarna.

För varje ny upptäckt, för varje nytt hinder, inser vi hur mycket vi fortfarande inte känner till. Så hur ska vi leva med att vi – trots vetenskapens odiskutabla framsteg – aldrig kommer att besitta all kunskap? Läs mer om Jonna Bornemarks forskning.

15:40-16:00 Röster från dagen. Avslutning

Om konferensen