Modul 3 – Yrkesutbildning inom Komvux

I modulen presenteras information om hur man kan ta del av en yrkesutbildning inom Komvux. Det handlar bland annat om skolförlagd yrkesutbildning, lärlingsutbildning och kombinationsutbildningar – kombination av svenska för invandrare (Sfi) eller svenska som andra språk (SAS) med yrkeskurser.

Yrkespaket

Det finns nationella, lokala och regionala yrkespaket. Nationella yrkespaket består av en specifik kombination av kurser på gymnasial nivå som motsvarar kompetenskraven på nationell nivå för olika yrkesområden. Yrkespaketen är utformade av Skolverket i samråd med branschkunniga.

Lokala och regionala yrkespaket kan skapas genom att en region/samverkan mellan kommuner eller en kommun sätter ihop ett yrkespaket bestående av de kurser som är bäst anpassat till en specifik grupps förutsättningar och förkunskaper. Valet av kurser kan också riktas mot lokalt behov inom arbetsmarknaden.

Läs mer om yrkespaket.

Lärlingsvux

Lärlingsvux är utbildning på gymnasial nivå som främst sker på en arbetsplats. Utbildningen kan anordnas inom både inom kommunal vuxenutbildning och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. En årsplats motsvarar 800 poäng.

Utbildning på arbetsplatsen måste motsvara 70% av kurstiden för kommunal vuxenutbildning och minst 50 % för kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.

Innehållet på kurserna är detsamma som för de elever som läser utbildningen skolförlagd. Ofta behövs flera arbetsplatser för att täcka hela innehållet i utbildningen. Alla elever ska ha en handledare på arbetsplatsen och det är viktigt att handledaren får möjlighet att genomgå en handledarutbildning om denne tidigare inte har en sådan. Handledaren har kontakt med ansvarig yrkeslärare. Läraren är den som sätter betyg.

Det måste finnas ett utbildningskontrakt som är underskrivet av ansvarig skola, elev och arbetsplatsen. Det ska finnas en tydlig beskrivning vad eleven ska lära sig i skolan respektive på arbetsplatsen.

Ersättning med max 40.000 kr per årsplats kan utgå till den arbetsplats som tar emot en lärlingselev.

Kombinationsutbildning

Kombinationsutbildning är en yrkesutbildning på gymnasial nivå, där eleverna läser svenska parallellt/integrerat och där eleverna har olika former av språkstöd och/eller andra stödjande insatser.

Denna form av utbildning är framtagen för att snabbare komma till egen försörjning. Den genomförs ofta som ett kortare yrkespaket med nära koppling till lokal efterfrågad arbetsmarknad.

Kombinationsutbildningar kan förekomma såväl som skolförlagd utbildning som lärlingsutbildning.

Arbetsplatsförlagt lärande – APL

APL är en förkortning av Arbetsplatsförlagt lärande, och är en del av ingående kurser på yrkesutbildningen, där det ingår praktiska moment i reell miljö. För statsbidrag för regionalt yrkesvux krävs att APL utgör minst 15% av utbildningen. Vid lärlingsutbildning ska en högre andel av utbildningen vara förlagd till arbetsplats.

Till skillnad från en praktik är det specifika moment från kursplanen som ska genomföras och bedömas.

Bedömningen görs av en handledare, och bedömningen tas med som en del av betygsunderlaget för kursen som helhet. Läraren följer upp sina elever och stämmer av med handledaren på arbetsplatsen. Det är läraren som sätter betyg.

Alla handledare ska erbjudas handledarutbildning av utbildningsanordnare(skolan) och många använder den webb-baserade utbildningen som finns på skolverket.

APL är ofta elevens ingång till en anställning inom branschen eller kanske en viktig referens.

Utbildningskontrakt

Utbildningskontrakt för ungdomar utan eller med ofullständiga gymnasiestudier.

Utbildningskontrakt är en överenskommelse mellan ungdomen, Arbetsförmedlingen och hemkommunen för att hen ska kunna läsa in gymnasiet på Komvux eller på folkhögskolan. Det går bra att kombinera studierna med jobb, praktik eller andra arbetsmarknadspolitiska program på deltid.

Utbildningskontraktet gäller ungdomar med ofullständig gymnasieutbildning eller som aldrig börjat sina gymnasiestudier och som är:

inskrivna på Arbetsförmedlingen
mellan 20−24 år
ej deltar i etableringsuppdraget
folkbokförd i en kommun där det finns en överenskommelse om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen

Ungdomarna får ansöka om studiemedel från CSN vid studier på minst 50 %. Studiemedel får kombineras med lön och andra ersättningar.

Utbildningskontrakt för studerande inom lärlingsvux

Rektorn ska upprätta ett utbildningskontrakt när lärlingsutbildning påbörjas.

Det ska framgå i utbildningskontraktet vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa. Det ska även framgå vilken lärare i utbildningen och vilken handledare på arbetsplatsen som ansvarar för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Utbildningskontraktet ska undertecknas av den kommun som är huvudman för utbildningen, av eleven och av företrädare för den eller de arbetsplatser där någon del av utbildningen förlängs.

Regionalt yrkesvux

Kommuner kan ansöka om statsbidrag för att finansiera hela eller delar av yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning. Statsbidragen kan se olika ut olika år och kan också ändras med kort varsel.

Det krävs att flera kommuner samverkar när de ansöker om statsbidrag.

Syftet med statsbidraget är att öka utbildningsutbudet för vuxna elever inom yrkesutbildning och tillgodose behoven på arbetsmarknaden i de samverkande kommunerna. Bidraget ska gå till att finansiera yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå. Bidraget kan också användas till att finansiera yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk (sva) på grundläggande nivå.

Läs mer om regionalt yrkesvux.

Arbetsgivarens medverkan

Komvux har i uppdrag att bidra till kompetensförsörjningen lokalt, regionalt och nationellt. Det råder idag stor brist på gymnasialt yrkesutbildade. För att Komvux effektivt ska kunna bidra till kompetensförsörjningen krävs en nära samverkan med branscher och arbetsgivare, både för att säkra kvaliteten på utbildningen och för att utbildningen ska bli attraktiv att söka.

För alla yrkesutbildningar är arbetsgivare en viktig samverkanspartner. Dels för att få fram relevanta APL-platser, dels för att ha en förståelse för varandras förutsättningar och uppdrag. Skolan eftersträvar att för varje yrkesutbildning ha ett fungerande branschråd.

För exempelvis vårdutbildning finns de flesta kommuner/utbildningsanordnare anslutna i Vård- och omsorgscollege. Metoden som Vård- och omsorgscollege bygger på är certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningsanordnare. Samverkan finns på regional och lokal nivå.

Ett annat exempel är Teknikcollege som är en samverkansplattform för industrins kompetensförsörjning och en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Även är finns samverkan på regional och lokal nivå.

Läs mer om arbetsgivares medverkan på Skolverkets hemsida.

Vård- och omsorgscollege hemsida

Teknikcollege hemsida

Elev och lärare i en truck.