Välkommen till skånes kommuner

2023-09-01

Lärande och hälsa – kan vi ha det ena utan det andra?

En förväntan av att alltid prestera på topp är en betydande källa till stress och ohälsa bland svenska ungdomar, där krav relaterade till skola och det sociala livet är de primära stressfaktorerna. En oroväckande trend är att andelen barn med nedstämdhet eller sömnbesvär i Sverige nu är bland de högsta i Europa. Samtidigt som dagens skola ställer många, och höga krav, så saknar många unga, liksom vuxna, kunskap om skillnaderna mellan psykiska hälsoproblem och normala emotionella uttryck, liksom strategier för att hantera känslor kopplade till misslyckanden. Någonstans på vägen har vi glömt vad det innebär att vara människa och det hälsosamma med att ha ett brett känsloregister, inkluderat både glädje och sorg, upprymdhet och nedstämdhet. Unga människor efterfrågar stöd från vuxna för att etablera rutiner och strukturer, och många hävdar att brist på rutiner, skolrelaterad stress och överdriven användning av teknik är några anledningar till att de sover dåligt och upplever mer stress. Medan det är viktigt att fokusera på riskfaktorer för att förebygga psykisk ohälsa, är det lika viktigt att arbeta för att stärka skyddsfaktorer som främjar välbefinnandet! Och fundera på hur vi samtidigt kan stötta lärare och deras välbefinnande i detta arbete. Sambandet mellan hälsa och lärande går i båda riktningarna och det går inte längre att blunda för det hälsofrämjande arbetets roll i dagens skola. Detta skriver Lisa Hellström, fil Dr. i folkhälsovetenskap och docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Läs mer om hälsans roll i dagens skola i detta blogginlägg.

Folkhälsovetenskap – en självklar plats i skolan? 

År 2015 kom jag ”him” till Malmö efter fem års doktorandstudier vid Karlstads universitet och en doktorsexamen i folkhälsovetenskap. Folkhälsovetenskap är ”den vetenskapliga disciplin som ska generera och systematisera kunskap om befolkningens hälsa och de faktorer som påverkar denna, föreslå åtgärder som syftar till att bevara och förbättra hälsan samt, framför allt, främja jämlikhet i hälsa”. Genom att identifiera riskfaktorer och friskfaktorer i vår omgivning handlar folkhälsoarbete om att arbeta för att förebygga ohälsa och främja hälsa inom olika arenor. Skolan är ett sådan viktig arena och det är tydligt att folkhälsovetenskap och utbildningsvetenskap går hand i hand. Med tanke på den kunskap vi har om hälsans betydelse för lärande och utveckling, borde arbetet med fysisk, psykisk och social hälsa vara ett självklart uppdrag för svenska skolor. Samtidigt är det inte helt tydligt vem som ska arbeta med dessa frågor och hur detta arbete kan inarbetas i skolans vardag. I skolors uppdrag med elevhälsoarbete sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus. En kunskapsöversikt från Kungliga Vetenskapsakademin [1] visar att det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. Resultaten visar att god hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Men den visar också att lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap. Man konstaterar således att lärande är centralt för elevens hälsa. Det är den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida hälsa – att klara skolan. Enligt Artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter [2] har varje barn rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Då barnkonventionen sedan 2020 är en del av svensk lag väcks frågor om hur vi gemensamt kan sträva efter att göra det bästa för barnen.  

År 2010 skrevs det in i den svenska skollagen att ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra utbildningens alla delar. Men vad handlar hälsofrämjande arbete i skolan egentligen om, och vilka grundpelare vilar begreppet på? Sedan 1990-talet har konceptet ”hälsofrämjande skola” utvecklats inom ramen för ett internationellt samarbete och nätverk. Den första internationella konferensen för hälsofrämjande arbete inträffade i Ottawa 1986, där definierades begreppet som ”en process som möjliggör för människor att ta kontroll över och förbättra sin hälsa”. Konferensen framhöll vikten av skolan som arena i det hälsofrämjande arbetet och att detta arbete ska påbörjas i tidiga åldrar. Hälsofrämjande arbete i skolan handlar om att eftersträva en hälsosam livsstil för alla i skolan, liksom om att arbeta med att skapa stödjande miljöer för hälsa. Det sistnämnda inbegriper en social och fysisk skolmiljö som kännetecknas av att vara trygg och säker tillsammans med sina klasskompisar men också vuxna på skolan. Grundidén är att skolor kan använda det hälsofrämjande arbetssättet som ett verktyg för att öka kvaliteten över lag och därigenom också stärka olika skolutfall, som exempelvis skolframgång. Lärdomar från det internationella arbetet med hälsofrämjande skolor handlar bland annat om att ge det hälsofrämjande arbetet förutsättningar och en ingång i skolan genom ramverk och stöd för både undervisande- och övrig skolpersonal [3]. 

Just nu pågår ett arbete på Malmö universitet och i Malmö stad med att se över behoven av kunskap och verktyg bland lärarstudenter och verksamma inom skola och förskola för att utforska hur skolan på bästa sätt kan rustas för att möta den ökade ohälsan bland både elever och lärare, men kanske framför allt hur skolan kan bidra till ett ökat välbefinnande1.  

Hur ska vi förstå förändringarna i barns och ungs hälsa?  

Trots en generellt god framtidstro uppger dagens unga generation att de upplever sömnbesvär, huvudvärk, nedstämdhet och andra psykiska besvär i större utsträckning än tidigare och de konsumerar mer sjukvård och psykofarmaka för dessa symtom jämfört med tidigare generationer. Därutöver rör de sig mindre och andelen barn och unga med fetma och övervikt ökar. I linje med denna problematik har antalet nya fall av depression, ångestsyndrom, självskador och ätstörningar bland barn och unga vuxna ökat under en lång tid. Förklaringar och orsaker bakom denna ökning är många och bilden kring barns hälsa är komplex. I en ny kunskapsöversikt som jag tagit fram på uppdrag av Pedagogik Inspiration Malmö (PI) och på initiativ av förskoleförvaltningen i Malmö framkommer att det är av yttersta vikt att frågor kopplat till både psykisk hälsa och fysisk hälsa måste prioriteras från det att våra barn föds och kontinuerligt under hela deras förskole- och skolgång. Skolan är den enda institution som möter alla barn och därför är det av stor vikt att det i skolan måste finnas förutsättningar i form av tid, kunskap och kompetens för att arbeta hälsofrämjande och se till att barnen ges möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.  

Samtidigt som barn och skolelever rapporterar högre nivåer av stress och ohälsa ser vi att även lärare rapporterar höga nivåer av yrkesrelaterad stress. Lärares välbefinnande utmanas av en hög läraromsättning, särskilt bland nyexaminerade lärare och särskilt för dem som arbetar i skolor med stora utmaningar och med lite stöd för den egna undervisningspraktiken [4]. Internationella studier visar att så många som 40-50% av nyexaminerade lärare lämnar yrket inom fem år efter sin lärarexamen [5]. Orsaker till detta har visat sig vara stress och utbrändhet [6] och otillräcklig förberedelse i lärarutbildningen för verkligheten som verksam lärare [7]. En svensk studie visar att en hälsofrämjande arbetsmiljö och lärarnas upplevda arbetshälsa är de största anledningarna till varför lärare väljer att stanna kvar i yrket [8]. Lärares ökade stressnivåer och ohälsa är bekymmersamt i sig men kan också påverka elevernas resultat. Stress och utbrändhet bland lärare kan påverka elevers engagemang och inlärning negativt genom hög lärarfrånvaro, minskad självtillit och nedsatt undervisningseffektivitet [9]. En omfattande litteraturgenomgång visar att lärare som utvecklar personliga resurser (t.ex. motivation, effektivitet) och har tillgång till kontextuella resurser (t.ex. förtroendefulla relationer med ledare, kollegor och elever) samt strategier (t.ex. problemlösning, balans mellan arbete och privatliv samt mindfulness) visar större motståndskraft och därigenom välbefinnande [10]. Författarna menar att många av dessa resurser kan utvecklas under lärarutbildningen. 

Forskning visar att det mest kostnadseffektiva sättet för ett samhälle att hantera psykisk och fysisk ohälsa är att förebygga den. Vid förebyggande insatser får samhället tillbaka investeringen flera gånger om [11]. Det här förebyggande arbetet bör göras systematiskt på många nivåer; från stadsplanering och föräldrastöd till skolbaserade interventioner som att utveckla skolans organisation och stärka elevhälsan [12]. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har ett uppdrag att se över det aktuella kunskapsläget för skolprogram som syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och har nyligen släppt två relevanta översikter på ämnet [13 14]. Svenska Läkarsällskapets kunskapsöversikt med förslag på effektiva insatser som bygger på WHO:s och nationella myndigheters sammanställningar presenterar fem konkreta förslag till lösningar för att förbättra ungas psykiska hälsa. Det handlar om fysisk aktivitet, digitala medier, livskunskapsprogram, anpassade kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar samt tidig upptäckt och stöd till unga med risk för sämre psykisk hälsa [15]. I sin rapport Guidelines on promotive and preventive mental health interventions for adolescents [16] listar Världshälsoorganisationen (WHO) olika insatser ett samhälle kan göra som visat sig stärka ungas psykiska hälsa. Eftersom det är billigare att sprida kunskap än att tillhandahålla psykiatrisk vård, lyfter WHO fram skolundervisning som en av de mest kostnadseffektiva insatserna för att minska psykisk ohälsa. Deras första och starkaste rekommendation är därför att alla unga bör erbjudas undervisning i psykisk hälsa, gärna inom ramen för skolan [16]. Insatser som baserat på forskning visat sig vara verksamma inkluderar bland annat: 

• Tidiga insatser i förskolan 
• Att lära barn om psykisk hälsa för att minska psykiska problem 
• Att främja samverkan mellan hem och (för)skola  
• Att skapa miljöer som uppmuntrar till fysisk aktivitet 
• Att skapa tid för återhämtning och balans i vardagen 

Ökade kunskaper om långsiktiga och övergripande behov hos barn och unga behövs för att kunna fördela resurser och genomföra träffsäkra insatser. Det är tydligt att dessa insatser behöver ske på flera nivåer i samhället. Läs mer om de olika förklaringsmodellerna till den ökade ohälsan och möjliga metoder och insatser i rapporten ”Hur mår våra barn och unga? Förändringar i barns och ungas hälsa över tid: En kunskapsöversikt” som går att ladda ned här: https://shorturl.at/cnyRW  

Ohälsan har, med all rätt, fått ett stort fokus i debatten om unga. Jag menar att det nu är dags att ännu tydligare fokusera på välbefinnandet, hur detta kan stärkas och hur skolan kan vara delaktig i detta! 

Referenser 

1. Petersen S, Bergström E, Cederblad M, et al. Barns och Ungdomars Psykiska hälsa i Sverige. En Systematisk Litteraturöversikt med Tonvikt på Förändringar över Tid. [The Mental Health of Children and Youth in Sweden. A Systematic Literature Review Focusing on Changes over Time]. Stockholm, Sweden: Kungliga Vetenskapsakademien, 2014.
2. Assembly UN. Convention on the Rights of the Child, 1989.
3. Barnekow Rasmussen V, Rivett D. The European Network of Health Promoting Schools–an alliance of health, education and democracy. Health education 2000;100(2):61-67
4. Borman GD, Dowling NM. Teacher attrition and retention: A meta-analytic and narrative review of the research. Review of educational research 2008;78(3):367-409
5. Gallant A, Riley P. Early career teacher attrition: New thoughts on an intractable problem. Teacher development 2014;18(4):562-80
6. Kyriacou C. Teacher stress: From prevalence to resilience. In: Langan-Fox JC, C.L. , ed. Handbook of stress in the occupations. Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing Inc, 2011:161-73.
7. Demetriou H, Wilson E, Winterbottom M. The role of emotion in teaching: Are there differences between male and female newly qualified teachers’ approaches to teaching? Educational studies 2009;35(4):449-73
8. Casely-Hayford J, Björklund C, Bergström G, Lindqvist P, Kwak L. What makes teachers stay? A cross-sectional exploration of the individual and contextual factors associated with teacher retention in Sweden. Teaching and Teacher Education 2022;113:103664
9. Albrecht NJ, Albrecht PM, Cohen M. Mindfully teaching in the classroom: A literature review. Australian Journal of Teacher Education 2012;37(12):1-14 doi: 10.14221/ajte.2012v37n12.2[published Online First: Epub Date]|.
10. Mansfield CF, Beltman S, Broadley T, Weatherby-Fell N. Building resilience in teacher education: An evidenced informed framework. Teaching and teacher education 2016;54:77-87
11. WHO. Menu of Cost-Effective Interventions for Mental Health, 2021.
12. Helle S. Psykisk hälsa på schemat. En kunskapsöversikt om skolundervisning i psykisk hälsa., 2023.
13. SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm, 2021.
14. SBU. Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar. Stockholm, 2022.
15. Svenska läkaresällskapet. Kraftsamling för ungas psykiska hälsa. Kunskapssammanfattning och förslag till interventioner från Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp, 2021.
16. WHO. Helping Adolescents Thrive: Guidelines on mental health promotive and preventive interventions for adolescents., 2020.