2022-02-11
En förskola på vetenskaplig grund – hur och vem? Skurups kommun berättar
Vi i Skurups förskola vill berätta om hur vår medverkan i ett treårigt forsknings- och utvecklingsprogram påverkat våra pedagoger och vår kvalitet på undervisningen.
Uppstart
Under 2018–2020 medverkade vi i programmet “Flerstämmig undervisning i förskolan – FUNDIF” som leddes av Ifous och Malmö universitet. Under programmet var det ett stort fokus på förskollärarens roll och på en förskola på vetenskaplig grund. Vi och våra pedagoger visste så klart innan programmet att vi skulle hålla oss uppdaterade och följa den pedagogiska utvecklingen och forskningen men hur och vad var inte så konkretiserat för oss. Man kan väl säga att det tidigare var vars och ens ansvar att alla utgick från en förskola på vetenskaplig grund.
Under tre år fick vi tillsammans med åtta andra kommuner arbeta med att sätta ord på vår undervisning och knyta ihop teori och praktik. Detta förarbete har lagt en stabil grund för vårt framtida utvecklingsarbete. Det gjorde oss även medvetna om att vi tidigare fokuserat för mycket på att utveckla individen, för att som nu i stället ha större fokus på att utveckla verksamheten och därmed höja verksamhetens kvalitet. Vi har gått från kollegialt lärande till kollektivt lärande. Vad menar vi med det, jo vi har förtydligat att alla som arbetar i förskolan ska ha ett förhållningssätt där vi tillsammans skapar möjligheter för barn att lära och utvecklas. Så oavsett utbildning måste alla arbeta för att förskolans undervisning vilar på vetenskaplig grund och se det som ett gemensamt ansvar.
Att arbeta med detta kollegialt och med all vår personal på förskolan oavsett utbildning har gjort att vi nu har skapat en tydligare gemensam grund att stå på. “Vi-känslan” och det gemensamma ansvaret har hjälpt oss i Skurups förskola att konkretisera vad vi behöver läsa in oss på och uppdatera oss kring för att bli tryggare i att planera, följa upp och utvärdera vår undervisning.
Efter programmets slut så valde vi att starta upp ett liknande program på hemmaplan som fick heta FundiS, “Flerstämmig undervisning Skurups i förskola”. Så i nuläget arbetar våra förskolor just nu med olika läruppdrag som tex. att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning utifrån olika pedagogiska teorier.
Ett exempel på ett läruppdrag kan se ut så här:
Exempel på ett läruppdrag: Planera, genomför och utvärdera er undervisning med ett tydligt lärobjekt och ta stöd av variationsteorin. Utvärdera sedan hur det var att arbeta utifrån denna teori.
Dessa läruppdrag i vardagsarbetet har gjort att begrepp som forskning och vetenskaplig grund inte upplevs som något svårt och avancerat utan nu har en nyfikenhet väckts. Vi försöker nu skapa olika forum för processer där individer i det dagliga arbetet utvecklar sin kompetens i samverkan med andra. För att sedan samordna och integrera detta lärande till nya gemensamma handlingsstrukturer i vårt arbete.
Vilka effekter har vårt arbete med förskola på vetenskaplig grund gett?
Vi tycker det är viktigt att synliggöra konkreta resultat och effekter av vår medverkan i både FUNDIF och FundiS och metoderna vi främst använt oss av är enkäter, inläsning av pedagogernas planeringsmaterial och observationer under kvalitetsbesök. Det är ju en sak att anse att man lärt sig men det ska ju även synas i undervisningen ute i våra barngrupper. Genom att alla pedagoger har fått och får en gemensam genomgång av teorierna skapas det både frågor, förvirring och nyfikenhet och detta gör att det “bubblar i korridorerna” och de pedagogiska diskussionerna får fart. Ett annat resultat är att vi ser att fler pedagoger har blivit mer vana att läsa facklitteratur. Till exempel så har vi sett ett ökat intresse för bokcirklar där pedagogerna tillsammans läser ett kapitel i taget och diskuterar innehållet för att sedan reflektera hur det ser ut på deras egna förskola. Här binder förskolorna ihop teori och praktik och detta har gjort att pedagoger upplever att de känner sig tryggare i att beskriva sin undervisning än tidigare. De didaktiska frågorna vad, hur och varför används flitigt ute i verksamheten vilket gör att både rektorer och pedagoger har blivit bättre på att sätta ord på den “tysta kunskap” som förskolan tyvärr haft tidigare. Även genom att arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt har gjort det lättare att beskriva förskolans pedagogik. Detta har gjort att både rektorer och pedagoger fått en ökad medvetenhet kring hur forskning kan bidra till ett bättre och proffsigare arbete, att de får mer kött på benen.
Genom detta arbetssätt med gemensamma utvecklingsområden, introduktioner och ”läruppdrag” får vi träna oss i att skapa genomtänkta utvecklingsplaner med fokus på att omsätta teori till praktik i vardagen. Att avdelningar får tilldelat sig ett “läruppdrag” som ska genomföras och utvärderas i vardagen har haft en direkt påverkan på undervisningen. Läruppdraget är inget som ligger utöver den ordinarie verksamheten då undervisningen alltid ska planeras och utvärderas oavsett. Visst krävs det många diskussioner och reflektioner men det är ju så vi utvecklar vår verksamhet och vår profession.
En del i vårt utvecklingsarbete är att det ska utföras kvalitetsbesök ute på avdelningar och dessa ska genomföras av processledare och rektorer i syfte att följa om och hur pedagogerna utvecklat sin undervisning. Några besök har genomförts men då pandemin fortsatt härja så har många besök tyvärr fått skjutas på. Under de besök som blivit genomförda kan vi se att t ex begrepp som teorier, didaktiska frågor användes flitigt. Vi såg att pedagogerna använde ordet lära oftare än tidigare.
Hur påverkar detta arbete då barnen? Vi kan se att barnen får förtydligat för sig när de lär sig, hur de lär sig och även när de lär varandra. Begreppet lära var inte så uppmärksammat tidigare. Genom denna återkoppling får barnen syn på att de är lärande individer och förhoppningsvis har de en stark läridentitet när de lämnar förskolan och går vidare in i skolans värld. Att barnen känner jag kan, jag vill och jag vågar! Barnen blir även mer motiverade när pedagoger tydligare kan beskriva syftet med undervisningen -varför behöver vi lära oss detta? Man sätter lärdomar i ett sammanhang som barnen kan ta till sig.
Ett tydligt mönster i resultatet är även att pedagogerna ser sig som undervisande pedagoger och är tryggare i att använda begreppet undervisning. Man känner sig tryggare i lärarrollen än tidigare då man mer medvetet utgår från olika pedagogiska teorier och med nya ord kan beskriva sin undervisning. Den tysta kunskapen om hur vi i Skurups förskola lär ut har blivit mer verbal och tydlig. Genom läruppdrag med fokus på de didaktiska frågorna i planeringsstödet har arbetslagen tillsammans skapat en samsyn kring sin undervisning och hur de förankrar den i forskning och vetenskap.
Processledare Marie Cornmark, Skurups kommun
Länkar till projektet:
Skurups förskola FundiS-site – Från FUNDIF till FundiS Länk
Film om Skurups förskolas resultat och framgångsfaktorer under Fundif 2018-2020 Länk
