2019-12-16
Tre frågor om skola på vetenskaplig grund: Vellinge kommun berättar
FoU Skola driver ett kommunikationsprojekt där kommuner i Skåne berättar om sitt arbete med skola på vetenskaplig grund. Ambitionen med projektet att lyfta de goda exemplen om svensk skola samt skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte. Den här gången är det professionsutvecklare på Vellinge kommun Maria Lindeberg som svarar på frågor.
Skollagen (2010:800) lyder att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur tolkar ni begreppet ’vetenskaplig grund’ i er kommun? Vad betyder det för förvaltningen och skolor/förskolor?
Vi har tagit fasta på att det står utbildningen, alltså omfattas verksamhetens alla nivåer och delar: styrning och ledning, undervisning och fostran. Vetenskaplig grund innebär för oss både att utgå från forskningsresultat och att ha ett vetenskapligt förhållningssätt eller med andra ord kritisk metod för att utveckla vår verksamhet och våra processer – från huvudmannanivå hela vägen till lärmiljöerna och vice versa. Vi ser som vår uppgift att ta fram beslutsunderlag till huvudmannen på vetenskaplig grund och analysera våra resultat med ett vetenskapligt förhållningssätt. Systematiskt omvandlar vi lärares erfarenhet till beprövad erfarenhet för att sprida i hela utbildningsorganisationen. Det vetenskapliga förhållningssättet utgör alltid grund för detta arbete. Tillsammans med utbildningsnämnden har vi skapat en plattform för detta arbete inom vårt professionsutvecklingsprogram.
Ge exempel på konkreta aktiviteter på hur er kommun arbetar med skola på vetenskaplig grund.
Vi startade professionsutveckling programmet 2015 med en processtödjarutbildning. Syftet är att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt i verksamheten med målet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Först ut i programmet var en grupp förskollärare som under tre år gick en processtödjarutbildning där man tränade sig i olika metoder att utvärdera sin praktik och att sätta mål. Deras arbete ledde till en antologi som fick namnet Att manifestera sin kunskap.
Titeln kom till i samtal om hur den kunskap som pedagoger har inom sin praktik ska tas till vara och vad som krävs för att kalla den beprövad erfarenhet. Just nu är en grupp processtödjare inom fritidshemmet inne på sitt tredje år och arbetar nu med lesson studies. Under våren kommer de att utvärdera sina resultat och deras antologi kommer att publiceras i juni 2020.
Professionsutvecklingsprogrammet innehåller många delar, exempelvis Skolverkets olika ”lyft” och utbildningar men även egna inslag som en kommunövergripande studie gällande studiero som vår kommunlicentiand Charlotte Lagerholm har genomfört. Studien vänder sig till elever i årskurs två, fem och åtta. Uppdraget grundar sig i de enkäter som årligen genomförs och studien som är kvalitativ ska förtydliga elevernas svar. Charlotte presenterade sin rapport för utbildningsnämnden under kvalitetsdialogen i september. Rapporten kommer att ligga till grund för en studiedag för samtliga grundskolor i januari.
Förskollärare på Södervångsförskola gick processtödjarutbildning
Processtödjarutbildningarna har letts av forskare från RUC som har bidragit med föreläsningar och handledning inom målformulering och utvärderingsmetoder samt dokumentation och skrivande. Vi ser stort värde i samverkan med lärosätena för att utveckla vetenskaplig grund och metod på alla nivåer. Vi är också med i två av de tre didaktiska nätverken som har startats inom ULF på MAU – samt nätverket Huvudmannens unika utmaningar.
Vilka effekter har arbete med skola på vetenskaplig grund gett? Hur främjar detta arbete skolans och förskolans utveckling i er kommun?
Vi ser att det professionella samtalet har utvecklats. Pedagoger har tillägnat sig ett mer utvecklat professionellt språk för att beskriva och prata om sin praktik. Dessutom har de vässat sin analysförmåga för att utveckla sin verksamhet och därmed bidra i det systematiska kvalitetsarbetet. I verksamheternas systematiska kvalitetsarbete har analysen förstärkts de senaste åren vilket i sin tur gör att man blir mer träffsäker i de åtgärder som är kopplade till utvecklingsarbetet. Vi ser också att den politiska ledningen i högre grad efterfrågar vetenskapliga belägg i beslutsunderlagen. Sammantaget ser vi att lagstiftningen om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hjälper oss att utveckla hela vår verksamhet och vi ser fram emot samarbetet inom ULF som kommer att bygga en bro mellan praktik och akademi både på enhetsnivå och huvudmannanivå. Tillsammans ska vi utveckla den verksamhet som kan möta framtidens utbildningsbehov!
