Välkommen till skånes kommuner

Ser man på forskning om flickor och pojkar i skolan har fokus på flickor respektive pojkar skiftat.  I beskrivningen av skolflickan har hon gått från att vara en elev som behöver stärkas till att vara den som lyckas bäst ur betygssynpunkt. De senaste årens forskning och diskussion om genus har allt mera problematiserat pojkars lägre studieresultat i dagens skola. Hur ser det ut för flickor och pojkar i skolan idag och hur har de beskrivits över tid i svensk skola? Hur utvecklar vi vår undervisning vidare i skolan för alla elevers möjlighet att lära sig så mycket som möjligt under sina skolår?

Vad säger forskningen över tid om flickan och pojken i skolan? I urval kan några verk inom genusforskning och utbildning anges. 1962 gavs Kvinnors liv och arbete av Brun-Gulbrandsen, Dahlström, Dahlström,, Holter, Thyberg och Tiller ut. Bokens slutsatser kom bland annat att ligga till grund för den kommande grundskolereform som ägde rum 1962. Forskarna beskriver hur en skola för flickor hade bättre resultat på skolmognadsprov och att flickorna var ungefär jämbördiga med pojkarna i folkskolans avgångsklass. Trots starkare selektion av flickor till frivilliga utbildningsnivåer presterade de däremot sämre än pojkar vid avslutningen av varje nivå (realskola, gymnasium och universitet). Forskarna menar att orsaken till prestationsskillnaderna måste sökas i könsdifferentierad miljöpåverkan. Några olika hypoteser om varför detta sker formuleras med grund i könsrollsteori. Den första innebär att pojkar uppmuntras till en hållning som innebär att ”det är resultaten som räknas”, medan flickor uppmuntras att uppföra sig väl. För det andra anges att det kan det tänkas att pojkar utsätts för större press och stimulans än flickor, vilket i längden gynnar deras prestationer. För det tredje nämns ”kompensatorisk femininet”, vilket innebär att flickor antas göra sig ”dummare än de är” för att inte uppfattas som okvinnliga (1962). Sedan dess har prestationerna inom gruppen flickor och pojkar förändrats.

En annan bok som också kommit att få inflytande över vår bild av framförallt pojkar i skolan är Willis bok Learning to Labour (1977). I den beskrivs hur pojkar från arbetarklassen uppfostras till att bete sig och agera utifrån vissa snäva ramar. Däri ligger också ett motstånd mot skola och den feminisering som skett av skolverksamheten menar Willis. I en senare upplaga av boken skriver författaren att dessa pojkar fortsatt att visa en motståndskultur men att gruppen nu inte lika självklart går ut till ett arbete. Arbetsmarknaden har förändrats och i det står en större andel pojkar än flickor utanför den menar Willis.

Också i Jan Einarssons och Tor Hultmans bok från 1984: God morgon pojkar och flickor – om språk och kön i skolan skrivs den utåtagerande pojken som får stort talutrymme fram i materialet. Utifrån deras studie visar de hur den tysta flickan i klassrummet också får agera stödlärare och ljuddämpare åt högljudda pojkar. Texten beskriver ett klassrum där talutrymmet och väl avgränsade könsrollerna är styrande för utrymme och interaktion i undervisningen.

1992 publicerade Inga Wernersson sammanställningen Könsskillnader i skolprestationer. I denna problematiseras rollerna som flickor och pojkar har i skolan. Genom diskussionen öppnar Wernersson för att hon i forskning och studier ser att det finns fler identiteter för flickor och pojkar i skolan. I texten diskuterar hon även relationen mellan biologiskt kön och social konstruktion och problematiserar skolans roll i hur socialt kön skapas.

2005 fortsätter Mats Björnsson att problematisera socialt konstruerat genus och skola. I utredningen Kön och skolframgång för Skolverket beskriver han och ger exempel på en möjlighet för elever att ha flera socialt konstruerade identiteter beroende vilken situation de befinner sig i. Björnsson kommenterar också att det fokus vi ger pojkar och flickor skulle kunna cementera vår uppfattning om dessa. Han skriver: ”Kön är relevant men inte på alla sätt och inte i alla sammanhang. Vi bör kunna demonstrera relevansen av kön inte bara i största allmänhet utan i de många specifika avseenden vi tar upp. Vad är det som säger att vi inte övervärderar könets betydelse och att vi på det sättet deltar i att »konstruera kön« på ett sätt som vi inte riktigt avsåg? Eller använder kön som kategori när vi bättre kunde använda någon annan?” (Björnsson, 2005) Vad har undervisningen och hur vi planerar den för inverkan på hur elever lär? Ska ökat fokus och ny forskning studera hur vi lär och hur vi kan bygga och utveckla undervisning för att fler elever ska kunna lära sig på bästa sätt?

Också Elisabeth Öhrn skriver och utvecklar i kunskapsöversikten för Skolverket:  Könsmönster I förändring? (2011) diskussionen om ett förändrat könsmönster bland unga i skolan. Hon belyser genom annan forskning hur hon menar att det skett en förskjutning av könsmönstren och skriver att: ”de tysta flickorna inte har försvunnit, men att de mer självsäkra tillkommit” (Öhrn, 2011). I denna beskrivning öppnar hon upp och ger ytterligare fler exempel på att flera olika roller har tillkommit för flickor, än vad som tidigare beskrivits inom forskning av flickor i skolan.

Flera forskare har riktat kritiska frågor mot forskning om genus i skolan. Tomas Saar och Marie Nordberg skriver i ”Softarna, bråkstakarna och antipluggkulturen” i Maskuliniteter (2006) om att roller kan begränsa individers möjlighet att komma vidare och att fokus i debatten också kan komma att skymma annat som behöver förändras och beforskas. Nordberg skriver även i Kruts debattartikel ”Moralisk panik ersätter kulturanalys”. ( 2006) I denna tar hon upp betygsmätningarna och diskuterar kritiskt utgångspunkterna i debatten om och oron för pojkars skolprestationer. Är det så enkelt att man kan säga att pojkar är skolsystemets förlorare frågar hon sig. Nordberg menar att bakgrund är fortfarande en minst lika avgörande faktor som kön när det gäller skolprestationer. Hon menar också att forskningen om pojkar och flickor behöver öppna upp för att belysa vad det egentligen är som ska presteras. Vilken typ av individ är det som skolan vill forma och vad har maskulinitetsnormer för betydelse för hur pojkar relaterar till skolan och dess verksamhet? Här riktar hon fokus mot just ämnesinnehåll och lektionsplanering samt målen för undervisning: Vad ska läras ut och hur? Hur göra vi det och ska vi göra det annorlunda?

2021 publiceras Fredrik Zimmermans Pojkar i skolan: Vad lärare och andra vuxna behöver veta om pojkar i skolan. Boken bygger på Zimmermans avhandling Det tillåtande och det begränsande- en studie och pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet från 2018. Zimmerman diskuterar bland annat flickors utbyggda repertoar vilket påminner om det Öhrn beskriver från 2011. Han problematiserar och fördjupar resonemanget om inlärning i klassrummet utifrån pojkars och flickors olika mognadsgrad och förutsättningar i dagens svenska skola. Vidare problematiserar han de sociala konstruktioner som finns kring att vara pojke i skolan och belyser hur skolor arbetet med framgångsrika metoder för att få fler pojkar och flickor att lyckas bättre i skolan.

Forskningsöversikterna och studierna ovan är ett urval. Många fler har genomförts och fått betydelse för efterföljande studier om pojkars och flickors förutsättningar i undervisningen. Det gemensamma för de ovanstående är att de alla är olika exempel på hur forskningen följt och beforskat pojkars och flickors förändrade roll i skolan över tid.

Hur går det i skolan?

Sett ur ett betygsperspektiv skiljer sig resultaten mellan flickor och pojkar.  Meritpoängen från 2016- 2021 visar att flickors meritpoäng är högre än pojkars. Flickor ligger i genomsnitt på ett meritvärde på 231,9 mot 201 för pojkar 2016. 2021 har meritvärdet för båda grupper ökat. Flickornas är 235,4 mot pojkars 212,9. Pojkars värde har ökat mera än flickors men fickors värde är fortsatt högst. I gruppen elever som saknar ett eller flera betyg i ämnen från grundskolan 2021 finns 30% av skolans pojkar mot 21% av skolans flickor. Det är fortfarande fler pojkar än flickor som inte når målen för godkänt i ett eller flera ämnen. Siffran över åren har dock gått ner för pojkar från 36% 2016 till 30 % 2021. För gruppen flickor som inte når målen i ett eller flera ämnen är siffran oförändrad: 21% av flickorna når inte målen för godkänt i ett eller flera ämnen mellan åren 2016- 2022. Båda siffror är värda att hålla kvar vid. Båda grupper behöver vår uppmärksamhet. Det behövs fler studier och ett fortsatt arbete inom skola och samhälle för att fler ska nå målen.

Olika perspektiv på genus

Som visat i tidigare urval av forskningstexter om flickor och pojkar i skolan genom tiderna, finns en antal olika förklaringar och utgångspunkter för varför grupperna skiljer sig åt. En förklaring som anges är skillnaden i flickors och pojkars  biologiskt mognad (Duckworth, Sellingman, 2006, Åhslund 2018 m.fl.) .Samtidigt har denna forskningslinje också kritiserats. Som tidigare omnämnt i den här texten,  anser vissa forskare att detta synsätt begränsar vår möjlighet att se de individuella skillnader som kan finnas inom en grupp. Kritiker menar att synsättet minskar möjligheten för elever att gå in och anta olika identiteter i olika undervisningssammanhang (se bland annat Saar, Nordberg, West & Butler, Broady m. fl). Bland annat beskriver och diskuterar Judith Butler begreppet ”Doing gender”. (se även West, Zimmerman 1987) Hon menar att ett beteende uppfattas som biologiskt först efter att det genom miljö och påverkan från den sociala sammanhanget återupprepats tillräckligt många gånger för att antas vara av naturen given. Flera forskare inom fältet har på senare år efterlyst ett större fokus just på de sociala konstruktionerna som finns av genus och menar att det inom skola finns många vägar att arbeta vidare med dessa. (se bland annat tidigare genomgången litteratur)

Normkritik och undervisningens upplägg

Flera forskare efterlyser också ett större fokus på ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen (Björnsson, Zimmerman, Saar m.fl. l). Diskussioner om skolkultur och undervisningskultur kan här vara en väg framåt för att få syn på hur en skola arbetar med och öppnar upp för ett normkritiskt undervisningssätt. Bland annat diskuterar Gunnel Colnerud i sin artikel ”Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs” (2004) hur uppmärksamheten kring värdegrunden har lett till att skolor tycks arbeta oreflekterat med värdegrundsfrågorna genom att som hon uttrycker det: ”klumpa ihop alla värdefrågor, vars fenomen och innebörd istället förtjänas att studeras separat” (2004). I sin analys beskriver hon bland annat att variationen av värde- och normfrågor är betydandet, vilket i det här fallet innefattar genusperspektivet. Hon efterlyser ett mera särpräglat fokus på normfrågor och uppmanar till ett samarbete inom organisationens alla delar. Både förskola, förskoleklass och fritidshem bör omfattas och inkluderas i det pågående normkritiska arbetet menar hon.

Finns det osynliga normer som begränsar pojkars och flickors möjligheter och villkor i skolans undervisning? I det här sammanhanget har man inom skolan länge talat om den osynliga läroplanen. (Broady, 1997, se även 2012) Det som kan vara värt att uppmärksamma inom en skolorganisation är att denna tysta läroplan ibland också är dold för de lärare och övrig personal som arbetar inom den menar Donald Broady. Hur gör vi? Vad händer i mitt klassrum? Hur styr föreställningar om genus mitt sätt att planera undervisning och bemöta och bedöma elever? Hur planerar jag undervisningen och utifrån vilken analys av hur jag gör går jag vidare och justerar innehållet i min undervisning? Även Wolfgang Klafki har problematiserat skolans utmaning i innehåll i undervisningen och pekar på vikten av balans mellan styrdokumentens inflytande och individens möjlighet att påverka.(Klafki, 2004) Han riktar kritik mot att de båda inte alltid får lika stort utrymme och menar att detta kan leda till ett minskat engagemang hos eleverna. Också detta kan ha betydelse för hur olika grupper presterar och hur gruppen pojkar respektive gruppen flickor förhåller sig till och engagerar sig i undervisning.

En annan undervisningspraktisk fråga som diskuterats har varit: Hur anpassar vi undervisning för elevers möjlighet att göra  analys och nå mera komplexa mål i undervisningen? Hur många sätt har eleverna att nå dit? Bland annat Broady skriver om att elevers svårighet att nå de allt högre ställda målen för analys har skapat nya krav för undervisning om hur du som elev kan arbeta dig mot och visa din analys (2007). Frågor att ställa sig för att komma vidare med inlärning och elevers möjlighet att nå längre handlar utifrån detta resonemang om:  Hur ser planeringen för undervisningens genomförande ut? Hur väl förtrogna är eleverna om sina praktiska möjligheter att utveckla skrivande/talande/diskussioner och fördjupad analys?

Vissa studier har också granskat olika ämnens utmaningar för elever. I både Fredrik Alfvéns och Inga Carstenssons forskning beskrivs ämnen som samhällskunskap, svenska och historia som svårare för pojkar som grupp. Mängden skrivande och läsning av texter med skolspråksord kräver läs- och skrivkunnighet på en succesivt mera avancerad nivå. Något som flickor snabbare lär sig att hantera utifrån de studier som de gjort menar forskarna. (2021,2006)
I studierna som beskrivs ovan presterar flickor bättre än pojkar i skrivövningarna. Men inom andra ämnesområden har studier visat att det kan förhålla sig på motsatt sätt. I Inga Oilyniks avhandling Man vill ju ha med sig alla elever i undervisningen (2021) beskriver hon hur elever med idrottsbakgrund tenderar att bli mer bekräftade av lärare i idrottsämnet i hennes studie. En viss fysisk kompetens ses av lärare som både önskvärd och efterstävandsvärd i ämnet menar hon. Detta framgår genom jämförelser och rangordning pojkar emellan men framför allt pojkar i relation till flickor. Det innebär, menar Oliynik, att undervisning i idrott och hälsa inte blir jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika beroende på lärarnas föreställningar om kön.

Inom forskning om genus och skola har fokus också kommit att handla om hur vi lär. Zimmerman talar om vikten av studieteknik och att skapa miljöer med fokus på hur man lär. Genom att i undervisningen styra samtalet mot att det genom teknik är rimligt att nå framgång kan man minska föreställningen som Zimmerman menar finns hos fler pojkar än flickor att det gäller att vara lyckad eller inte i skolan. Genom planering och studieteknik ser han hur skolor lyckats få fler elever att ta sig an studier och utvecklas vidare i sina kunskaper. (Zimmerman, 2021)

Ett skolexempel på ett arbete där man arbetat med strukturer för att höja pojkarnas resultat är på Hökarängsskolan i Stockholm. Projektet beskrivs i artikeln ”De fick fler pojkar att lyckas i skolan” i Läraren. (2020) Här beskriver flera av lärarna hur de arbetat med undervisningens ram och innehåll för att fler elever ska förstå och nå målen för undervisningen. Detta menar de har höjt resultaten för alla elever: ”också pojkarna” skriver tidningen Läraren.

Flickor och pojkar i skolan idag

2021 har meritvärdet för båda gruppen pojkar och flickor ökat i grundskolan. Pojkars meritvärde har ökat mera över åren men fickors meritvärde är fortsatt högre än pojkars. I gruppen elever som saknar ett eller flera betyg i ämnen från grundskolan finns fler pojkar än flickor. Gruppen pojkar som saknar betyg i ett eller flera ämnen har blivit mindre sedan 2016. För flickor är gruppen oförändrad sedan 2016.

Både flickors och pojkars resultat är värda att dröja sig kvar vid. Båda grupper behöver att vi inom skolan fortsätter att arbeta vidare på flera olika nivåer för varje elevs möjlighet att klara sina studier och utvecklas så lång som möjligt genom sin skoltid. Vidare behövs mera forskning som nyanserar bilden ytterligare av olika elevers möjlighet att lära och ta sig an nya kunskaper. Genom normkritiskt arbete, stort fokus på undervisningens faktiska innehåll och frågor om hur vi gör och varför vi gör det utvecklar vi undervisning vidare. Genom samtal på arbetsplatsen och i samarbete mellan lärare, mellan lärare och forskare och mellan skolor och kommuner kan värdefulla kunskaper om undervisning vinnas och undervisning utvecklas vidare. Både idag på internationella kvinnodagen och alla andra skoldagar. Hur gör ni i ert arbete med att utveckla undervisning vidare för elever i skolan?

Malin Bardenstam
Vetenskaplig ledare, FoU Skola
Skånes Kommuner

Referenser

Alvén, F (2021). ”Historiemedvetande och jämställdhetstankar hos svenska ungdomar”. I Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 11, no 1

Björnsson M (2005).  Kön och skolframgång  , Stockholm, Skolverket

Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos

Colnerud, G (2004). ”Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs” i: Pedagogisk forskning i Sverige, årg 9 nr 2

Connell, Robert, W, (2005). ”Att undervisa pojkar” , Nordberg, Marie, red,. Manlighet i fokus, en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola, Stockholm: Liber

Duckworth, A. L., & Seligman, M. E. P. (2006). Self-discipline gives girls the edge: Gender in self-discipline, grades, and achievement test scores. Journal of Educational Psychology, 98(1), 198–208. https://doi.org/10.1037/0022-0663.98.1.198

Einarsson,J, Hultman T (1984). God morgon pojkar och flickor- om språk och kön i skolan,  Stockholm, Liber

Klafki, W. (2004). Skoleteori, skoleforskning og skoleudvikling i politisk-samfundmaessig kontekst. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag

Kvinnors liv och arbete (1962). Brun-Gulbrandsen, S, Dahlström, E. Dahlström, G, Holter, H Thyberg, S och Tiller, P O, Stockholm, SNS Förlag,

Nordberg, M (2006). “”Moralisk panik ersätter kulturanalys” i: KRUT 2006

Oilynik I (2021).  Man vill ju ha med sig alla elever i undervisningen, Linneuniversitetet, Växjö, Holmbergs förlag

Saar T, Nordberg M (2006). ”Softarna, bråkstakarna och antipluggkulturen” i: Maskuliniteter 

SCB (2020).  På tal om kvinnor och män, Stockholm

Skolverket (2006). Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, rapport 287:2006, Stockholm

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm

Svenska bildningstraditioner(2012) red: Bergdahl L, Broady D, Burman A, Eriksson N, Gustavsson B, Göteborg, Diadalos

Wernersson, Inga (2006). Genusperspektiv på pedagogik, Halmstad, Högskoleverket

West C, Zimmerman Don H(1987). Doing Gender”, i: Gender and society vol 1 nr 2

Willis, P(1977). Learning to Labour- How Working Class Kids Get Working Class Jobs, New York, Colombia University Press

Zimmerman, F (2018). Det tillåtande och det begränsande- en studie och pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet, Göteborg,  Göteborgs universitet

Zimmerman, F (2021). Pojkar i skolan: Vad lärare och andra vuxna behöver veta om pojkar i skolan, Stockholm, Liber

Åslund, Ingela (2018). “Nordic research on boys’ learning and school performance: A systematic literature review. I: Utbildning och lärande, vol 12, nr 2

Öhrn, E (2011). Könsmönster I förändring? En kunskapsöversikt om unga I skolan , Stockholm,  Skolverket