2020-12-04
Tre frågor om skola på vetenskaplig grund: Hässleholms kommun berättar
FoU Skola driver ett kommunikationsprojekt där kommuner i Skåne berättar om sitt arbete med skola på vetenskaplig grund. Ambitionen med projektet att lyfta de goda exemplen om svensk skola samt skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte. Den här gången är det Per Erik Holmén som arbetar som utvecklingschef och Andreas Magnusson som arbetar som utvecklingsledare i Hässleholms kommun som svarar på frågor.
Skollagen (2010:800) lyder att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur tolkar ni begreppet ’vetenskaplig grund’ i er kommun? Vad betyder det för förvaltningen och skolor/förskolor?
I skollagen nämns tre viktiga ansvar som huvudmannen har kring utbildningen: utbildningens kvalitet, utbildningens likvärdighet och utbildningens förankring i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lite förenklat och med stort fokus på betyg kan man visualisera både hög kvalitet och likvärdighet. Detta förutsätter att man likställer hög kvalitet med höga betyg och likvärdighet med att det inte skiljer sig allt för mycket åt mellan exempelvis olika skolor och mellan kön. För förskolans läroplan är detta inte en framkomlig väg och den är inte heller en framkomlig väg för att undersöka andra delar i läroplanen som inte mäts i form av betyg.
Av dessa tre ansvar är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i vårt tycke det mest svårhanterliga. Det är svårare att synliggöra och kommunicera kring vetenskaplig grund med både skolledare, lärare och politiken. Hur visualiserar och ”mäter” man hög kvalitet i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolans och förskolans värld?
Enligt Skolverket är beprövad erfarenhet allmängiltig och generaliserbar, vilket innebär att den inte är bunden till ett visst sammanhang och kan överföras mellan skolor. Skolverket beskriver hur beprövad erfarenhet kan byggas upp systematiskt i olika steg:
”Det kan gå till på följande sätt: en idé prövas av en person (erfarenhet). Denna idé prövas sedan av flera kollegor, en grupp, genom gemensam reflektion och dokumentation (prövad erfarenhet). Slutligen prövas samma idé av flera grupper och dokumenteras samt systematiseras för att kunna föras vidare (beprövad erfarenhet)” (Skolverket, 2018).
Högskoleverket menar också för att erfarenhet ska bli beprövad fodras det att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll. (Högskoleverket, 2008)
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hänger samman när lärare och skolledare beprövar sina erfarenheter genom att använda sig av vetenskapliga metoder och förhållningssätt utan att ha de vetenskapliga kraven på sig. Vetenskaplig grund i detta sammanhang innebär att arbetssätt i undervisningen och sättet vi utvecklar utbildningen på måste vila i vetenskapliga metoder och kunskaper kring elevers lärande och utveckling. Detta innebär att den vetenskapliga grunden med lärande och kunskapsteorier ska hjälpa och stödja lärarnas dokumentationer och analyser av sin praktik. Teorierna hjälper lärarna att sätta ord på de som sker i praktiken.
För Barn- och utbildningsförvaltningen i Hässleholm har detta inneburit att det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats för att stödja bägge dessa aspekter. Mycket fokus har legat i att stödja och utveckla både skolledares och lärares förmåga att analysera sin praktik. Ett stöd för detta har bland annat varit deltagande i Samverkan för bästa skola och Ifous utvecklingsprogram Lärares praktik och profession.
Ge exempel på konkreta aktiviteter på hur er kommun arbetar med skola på vetenskaplig grund.
Hässleholms kommun är medlem i Ifous sedan många år. Våren 2018 valde Barn- och utbildningsförvaltningen att anmäla deltagande i utvecklingsprogrammet Lärares praktik och profession. Orsaken till att fyra skolor deltar är att stärka dessa skolors kapacitet att i utveckla sin undervisning genom att använda aktionsforskning som metod för förbättringsarbetet. Varje skola har minst en utvecklingsgrupp som leds av en processledare/förstelärare och där en skolledare ingår. Utvecklingsprogrammet har följeforskare som löpande forskar på och återkopplar sina resultat till deltagarna i programmet. I programmet deltar Eskilstuna kommun med alla sina grundskolor, NTI-gymnasierna och Kunskapsskolan med en grundskola och ett gymnasium. Det är alltså en blandning av huvudmän och skolformer som gemensamt använder aktionsforskande arbetssätt för att utveckla sin undervisningspraktik. Under nästa år avslutas programmet och då kommer förvaltningens förskolor att påbörja ett utvecklingsprogram med fokus på förskolans läroplan och området hållbarhet.
Det är inte självklart att det finns möjligheter eller tid att inom sin tjänst skriva och dokumentera ett utvecklingsarbete som genomförts med den kvalitet och djup som krävs för att texten ska kunna granskas och publiceras och därmed anses som beprövad. Därför beslutade förvaltningsledningen under våren 2020 att införa en ersättning för att skriva utvecklingsartiklar. På så sätt stimuleras produktionen av ny kunskap hos lärare och skolledare. En annan aspekt är att synliggöra och tydliggöra huvudmannens ansvar för att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska vara en grund för utbildningen. Utvecklingsavdelningen ger stöd för de som vill skriva genom den lektor som finns samt en disputerad utvecklingsledare. Nacka kommun har i detta fall varit en inspirationskälla med sitt kvalitetspris Fjädern. Under de senaste åren har Nacka kommun producerat uppemot 80 artiklar som publicerats på Skolporten. På Skolporten finns ett mycket bra stöd för den som vill skriva utvecklingsartiklar och därmed använda sig av vetenskapligt skrivande som ett sätt att bepröva sina erfarenheter.
På förvaltningsnivå deltar Barn- och utbildningsförvaltningen i två ULF projekt. Ett riktat mot HKR och ett mot MAU. Projektet med HKR handlar om forskningsplattformen Lärande i samverkan och med MAU deltar barn- och utbildningsförvaltningen i nätverket kring förvaltningens särskilda utmaning kring att bedriva systematiskt kvalitetsarbete.
Vilka effekter har arbete med skola på vetenskaplig grund gett? Hur främjar detta arbete skolans och förskolans utveckling i er kommun?
Om vi får återgå till frågorna om hur visualiserar och ”mäter” man hög kvalitet i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolans och förskolans värld? Vi tänker att det är svårt att bara lyfta fram just vetenskaplig grund när man söker efter effekter.
Vi skulle vilja lyfta fram de effekter som vi kan börja skönja efter snart två och ett halvt år i Ifous programmet Lärares praktik och profession. Cirka 35 lärare och skolledare har arbetat med aktionsforskning som vetenskaplig grund för att utveckla sin undervisning. Många goda exempel har spridits och sättet att tänka kring sin undervisningspraktik har utvecklats. Man kan förmoda att allt bättre och spetsigare åtgärder sätts in för att utveckla den egna undervisningen. Kan vi se några effekter på elevernas kunskapsresultat på dessa skolor? Njae. Det är svårt att leda något i bevis här. Man kan ju alltid vända på frågan och fundera över vad som hade hänt om vi inte hade genomfört utvecklingsprogrammet? Hade resultaten då sjunkit? Detta är väl det stora dilemmat när man söker efter effekter av att arbeta på vetenskaplig grund? Vi kan se effekter på lärares sätt att utveckla sin undervisning och att det är positivt för det kollegiala lärande att utgå från vad som prövats i den egna undervisningen.
Aktionsforskning handlar ju främst om hur-et i utvecklingsprocesserna. Vi tror att stärka professionens kapacitet att utveckla sin egen praktik är nyckeln till god skolutveckling. Vad-et måste ägas av professionen. De stora lyften som genomfördes för några år sedan har givit mycket små avtryck i elevernas kunskapsresultat om ens något avtryck alls för att sticka ut hakan lite. Dessa lyft byggde på vetenskaplig grund och hade ett tydligt vad och ett tydligt hur. Förankringen till skolans lokala behov var på många sätt ganska svag. För oss är det otroligt viktigt att lyfta tillbaka ansvaret för praktikförbättring och stödja professionens egen förmåga att använda vetenskaplig grund och berövad erfarenhet för att förbättra elevers lärande och utveckling.
