2021-02-03
För att möta det ökade vårdbehovet och utbilda medarbetare inom vård och omsorg med rätt kompetens behöver vi kartlägga behovet av framtida vårdbehov. Som ett steg i rätt riktning anställer nu Skånes Kommuner, med nära samarbete med Vård- och omsorgscollege Skåne, en ny projektledare som kommer att arbeta med att kartlägga personal- och kompetensfrågor inom kommunal vård och omsorg i Skåne.
– Mitt uppdrag kommer vara att sammankalla de 33 skånska kommunerna för att ha en dialog om deras framtida kompetens- och försörjningsplaner. Tillsammans kommer vi genom ett frågeunderlag att kartlägga hur framtidens utbildningar bör se ut för att möta vårdens verkliga behov, säger Cecilia Varland Enström, ny projektledare på Skånes Kommuner.
Kartläggningen syftar till att synliggöra verksamheternas kompetensbehov och de utbildningar och volymer som utbildningsanordnarna levererar 2021, samt de nya kompetenser som efterfrågas. Den kommer även att utgöra grunden för det statistikunderlag som över tid ska kunna användas på ett likvärdigt sätt i framtiden vad gäller kompetens och kompetensförsörjningsbehov.
De föreslagna yrkeskategorier som omfattas i projektet är vårdbiträde/stödbiträde, undersköterskor, specialistundersköterskor, stödassistent/vårdare, stödpedagog, socialpedagog, omsorgspedagog, arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, enhetschefer samt skötare eller motsvarande inom socialpsykiatri.
Uppdraget kommer att vara i nära samarbete med Vård- och omsorgscollege Skåne.
– Jag har arbetat med Vård- och omsorgscollege Skåne i andra sammanhang och tycker det är ett bra forum och en bra plattform för den här typ av uppdrag, säger Cecilia.
Vård- och omsorgscollege Skånes regionala processledare håller med och ser att tillskottet av både Cecilias kompetens och det nya uppdraget är bra för organisationen.
– Vi behöver få en Skånekarta över de behov som arbetsgivare ser av framtida kompetenser som speglar volymökningar utifrån demografiska förändringar och det stora antal pensionsavgångar som vi står inför. Likaså behöver vi fundera över vilka kompetens krävs för att arbeta smartare med välfärdsteknik och digitalisering. Vi vill också kunna synliggöra det eventuella gap mellan planerade antal utbildningsplatser och det behov som arbetsgivaren ser av nya medarbetare med rätt kompetens.
Förhoppningarna är att kartläggningen blir en mall för kommunerna att använda sig av även i framtiden.