Välkommen till skånes kommuner

2022-04-19

Korrigera avvikelser eller organisera för lärande? Systematiskt kvalitetsarbete i kommunala vuxenutbildningen

Orsakerna är, som så mycket annat i Komvux, outredda. Detta är allvarligt med tanke på att stabilt ledarskap är en förutsättning för långsiktig och framgångsrik skolutveckling med god kvalitet i studerandes lärande (Fullan, 2002; 2014; 2014b; Grissom et al., 2021; Hargreaves & Harris, 2015; Nehez & Blossing, 2020). Den höga rektorsomsättningen är särskilt problematisk med tanke på de stora utmaningar Komvux står inför. Studieavbrotten är höga, 20% under 2019, och systematiserad kunskap om dess orsaker på nationell nivå finns inte (Skolinspektionen, 2019a). Enligt Skolinspektionen (2019a: 2021) följs studieavbrotten sällan upp lokalt heller. Rimligtvis innebär detta att det finns oidentifierade orsaker i sättet att organisera och genomföra undervisning som hade kunnat användas som utgångspunkt för att systematiskt utveckla lärandeprocesser och därigenom förebygga studieavbrott. Detta skriver fil. dr Ingela Portfelt vid rektorsutbildningen på Karlstads universitet. Läs hela hennes blogginlägg vidare här.

På senare tid har allt större fokus lagts på antalet underkända studerande, och på det stigande antalet fabricerade betyg som identifieras. Inte minst har vi mötts av ett ökat massmedialt intresse i frågan. Kort sagt, Komvux uppvisar stora kvalitetsbrister som förväntas åtgärdas. Samtidigt får Komvux i uppdrag att organisera kombinationsutbildningar i syfte att förkorta studerandes utbildningstid. Detta kan ses angeläget utifrån flera perspektiv, men om det finns kvalitetsproblem redan innan utbildning ska kombineras så lär dessa inte minska utan snarare öka, eftersom kombinationsutbildningar förutsätter högre grad av samordning av fler lärare såväl inom som mellan utbildningsanordnare, eftersom all utbildning nödvändigtvis inte ligger inom egen regi. Ju fler inblandade, desto större risk att enskilda studerande faller mellan stolar och inte får det sammanhållna gemensamma stöd i utbildningen som de är i behov av och har rätt till.

Komvuxrektor och huvudmän utpekas vid sidan av marknadiseringen som syndabockar till kvalitetsproblemen inom Komvux (Mufic & Fejes, 2022). Detta är missvisande med tanke på hur länge avsaknaden av systematiskt kvalitetsarbete på alla systemnivåer varit känt (jmf Bjursell et al., 2015; Bjursell, 2016; Mufic & Fejes, 2022; Portfelt, 2021; SOU 2013;30; 2018;71). Huvudmän och komvuxrektorer har länge saknat det nationella stöd som länge erbjudits andra skolformer från Skolverkets sida, och som nu är under utveckling.

Medan diskurserna i praktiken tycks handla om att utse vem eller vilka som är ansvariga till identifierade kvalitetsproblemen, lyfter Fejes et. al., (2016) och Mufic & Fejes (2022) den fundamentala frågan; vad är kvalitet i Komvux, och för vem finns Komvux till? Dessa frågor har följt mig i den levda praktiken i Komvux, i skolledarskap, till min nuvarande yrkespraktik som forskare vid Karlstads universitet. Jag kanske här bör tillägga att jag har mina akademiska rötter inom vuxenpedagogiken, där jag under mitten av 90-talet först läste allmänpedagogik och arbetslivspedagogik och sedan fokuserade mitt avhandlingsarbete från 1999–2006 inom det som då betraktades som högskolepedagogik. Detta har betydelse eftersom det är lärandet som upptar mitt fokus, och i detta sammanhang studerandes lärande. Jag betraktar lärandet som något som sker situerat i en undervisningspraktik bestående av lärare och elev, men att situationen också är formad av andra praktiker, t ex lärarkollegiet, skolledare, huvudmän och staten. Även forskning är en del av omgivande praktik. Praktiker är ömsesidigt beroende av och formar varandra, och det är några av dessa omgivande praktiker jag nu nedan avser beröra.

Två av mina forskningsprojekt fokuserar på Komvux. Den ena studien baseras på djupintervjuer med nio komvuxrektorer i åtta kommuner, och efterfrågar kommunal organisering och hur komvuxrektorer uppfattar och arbetar med uppdraget att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Åtta av nio komvuxrektorer beskriver avståndet mellan dem och huvudmannen som mycket stort, där huvudmannen uppvisar okunskap och ointresse för Komvux och där komvuxrektor tar initiativ till att försöka förklara Komvux uppdrag (Portfelt, 2021). Dessa resultat är på inget sätt revolutionerande då liknande resultat framkommit i andra studier (jmf Bjursell m.fl., 2015; Bjursell, 2016), men de blir intressantare när de sätts i relation till preliminära resultat från min andra studie, vilken baseras på enkäter riktade till alla lärare inom samma åtta kommuner som komvuxrektorerna från intervjustudien. Kortfattat konstruerades en enkät utifrån Komvux uppdrag att jobba individanpassat utifrån elevernas behov och avsåg mäta dimensionerna;

– Komvuxlärares egna arbete med anpassningar och extra anpassningar,
– systematiserat kollegialt samarbete kring elever i behov av anpassningar och extra anpassningar,
– organisation och ledarskap rörande understödjande strukturer och systematisk uppföljning av processer,
– kompetensutveckling kring anpassningar och extra anpassningar specifikt riktat mot vuxenutbildning.

Frågor i enkäten rör bl. a hur enskilda lärare jobbar med individuella studieplaner, dokumentation av anpassningar och extra anpassningar och om dessa följs upp, till om och hur lärare delar information kring gemensamma elever och om detta arbete är systematiserat. Frågor rör också om det finns kända gemensamma rutiner på plats och hur de i så fall används, och hur rektor jobbar med dessa frågor tillsammans med lärare i ett systematiskt kvalitetsarbete. Enkäten berör även om orsaker till studieavbrott systematiskt följs upp.

Svarsfrekvensen landade på 56,9% jämnt fördelad över de 8 kommunerna. Enkätkonstruktionen prövades genom faktoranalyser, och data reducerades i syfte att identifiera de mest betydelsefulla variablerna och öka mätprecisionen, också med reliabilitetstest. Kortfattat kan sägas att enkäten visade sig mäta mot fem faktorer istället mot de fyra tänkta, och separerade organisation och ledning. Tillsammans förklarar de fem faktorerna 71,67% av den totala strukturen. Utifrån de fem faktorerna skapades index vilka tillförlitlighetstestades med tillfredsställande resultat (a= .756-.916). Detta innebär att det nu finns en utprövad enkät att använda i större sammanhang och vidareutveckla.

Eftersom resultaten från studien är preliminära och ännu opublicerade beskrivs dessa mycket övergripande. Studerade Komvux förefaller bestå av subkulturella öar, där somliga karaktäriseras av välfungerande arbetslag som har systematiserat sitt arbete kring stöd för gemensamma elever, medan andra karaktäriseras av individualism. Lärares uppfattningar om kollegiets kompetens och förmåga att möta elevers behov varierar. Somliga har hög tilltro till sina kollegor, medan en oroväckande stor andel lärare uppfattar att lärarkollegor bemöter studerande med behov av stöd olikvärdigt. Det förekommer glapp mellan enskilda lärare, lärare och kollegium, organisation och ledarskap. Merparten av lärarna uppfattar att ledningen har lågt intresse av att föra analytiska dialoger kring undervisning och studerandes progression, och upplever att det saknas rutiner för att systematiskt följa upp orsaker till studieavbrott.

Det här är preliminära resultat från åtta Komvux och kan inte generaliseras. Frågan uppstår om det är en tillfällighet att just dessa åtta kommuner, där komvuxrektorer beskriver avståndet mellan huvudman och rektor som så stort att de inte ens har samma bild av vad Komvux uppdrag, har Komvux som är internt fragmenterade? Eftersom detta inte undersökts kan frågan här inte besvaras. Ytterligare intressant fråga som uppstår och som heller inte har undersökts är; hur påverkar dessa förhållanden studerandes lärande?

Samtliga komvuxrektorer som deltog i studien fick rapporter där resultaten från just deras verksamhet i varje enskild fråga redovisades. Om dessa resultat sedan har använts som utgångspunkt för systematisk kvalitetsutveckling i deras verksamheter är oklart. En sådan uppföljning vore önskvärd, men svår att genomföra då flera av dem inte längre är verksamma som rektorer. Detta innebär att somliga av dem nu ingår i den rektorsomsättning som är så problematisk för Komvux.

I flera av de skolverksinsatser riktade mot Komvux som jag är eller har varit verksam i, uttrycker rektorer att de saknar konkreta verktyg. Detta är ett problem. För att möta detta behov har vi vid Karlstads universitet utvecklat tre olika kartläggningsmaterial som specifikt riktar sig till Komvux, en syftar till att användas för systematiskt kvalitetsarbete kring anpassningar och extra anpassningar, en till systematiskt kvalitetsarbete inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för andraspråksstuderande, samt en till systematiskt kvalitetsarbete vid organisering av särskilt utbildning som integrerad del av Komvux. Den senaste har nu prövats i skolverksinsats med anmälda triader från komvuxenheter; rektor, studie- och yrkesvägledare samt speciallärare eller annan lärare. Efter inledande föreläsning fick triaderna jobba med kartläggningsmaterialet för att få syn på egen verksamhet, identifiera utvecklingsområden, prioritera bland dessa, och utveckla aktioner, vilka handleddes och följdes upp av mig och en kollega vid ett antal tillfällen. Triaderna har fått byta erfarenheter med triader från andra kommuner, vilket varit uppskattat. Kvaliteten på dessa processer blev god och återkopplingen från medverkande Komvux har varit att utbildningsinsatsen resulterat i djup förståelse för uppdraget och bidragit till ett systematiserat arbete inom deras verksamhet som fått reellt fäste. Jag kan tillägga att det finns otroligt mycket kompetens ute i komvuxverksamheterna och enorm vilja att vilja utvecklas!

Utifrån mitt perspektiv behöver huvudmän, komvuxrektorer och nyckelpersoner som ingår i det distribuerade ledarskapet kroka arm och tillsammans definiera kvalitet i Komvux och använda eller utveckla egna kartläggningsmaterial som tar faktisk utgångspunkt i Komvux unika uppdrag och studerandes lärande. Kartläggningarna behöver nogsamt analyseras för att identifiera vilka områden som behöver prioriteras och utvecklas så att de understödjer lärares arbete med att möta studerande med behov av stöd. Det handlar inte om att utveckla standardiserade arbetssätt och korrigera avvikelser, utan om att skapa en miljö som stärker komvuxrektors pedagogiska uppdrag som i sin tur stärker miljöer för en kvalificerad lärarprofession att samverka kring elevers behov av stöd i sitt lärande inom och mellan arbetslag, inom egen komvuxorganisation och med andra utbildningsanordnare.

På detta sätt kan lärar- och rektorsprofessioner också skickliggöra huvudmän som i sin tur, på sikt kan influera överliggande systemnivåers praktiker. Utifrån detta perspektiv är huvudmän och komvuxrektorer inte nödvändigtvis fångna i ett system. De kan påverka själva systemet, inifrån. Lite i taget.

Hoppas tanken kittlar och stimulerar arbetet i era verksamheter!

Ingela Portfelt
Lektor i pedagogiskt arbete
Rektorsutbildningen, Karlstads universitet
Mail: ingela.portfelt@kau.se

Referenser

Bjursell, C., Chaib, C., Falkner, C., & Ludvigsson, A. (2015). Kvalitetsarbete i vuxenutbildning Encell rapport 1:2015. Visby: Nomen förlag.

Bjursell, C, (2016). When theories become practice – a metaphorical analysis of adult education school leaders´talk. European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, Vol.7, No. 2, 2016, pp.191-205. DOI 10.3384/rela.2000-7426.rela9084www.rela.ep.liu.se

Fejes, A., Runesdotter, C., & Wärvik, G-B. (2016). Marketisation of adult education: principals as business leaders, standarised teachers and responsibilised students. International Journal of Lifelong Education 35(6): 1-18. DOI: 10.1080/02601370.2016.1204366

Fullan, M. (2002). The Change Leader. Education leadership, 2002, 16-20.

Fullan, M. (2003a). The Moral Imperative of School Leadership. Thousand oaks: Sage Publications.

Fullan, M. (2014b). Leadership & sustainability: System thinkers in action. Thousand oaks: Corwin Press.

Grissom, Jason A., Anna J. Egalite, and Constance A. Lindsay. (2021). How Principals Affect Students and Schools: A Systematic Synthesis of Two Decades of Research. New York: The Wallace Foundation.

Hargreaves, A., & Harris, A. (2015). High performance leadership in unusually challenging Education circumstances. Estonian Journal of Education, 2015, 3 (1). DOI: 10.12697/eha.2015.3.1.02b

Mufic, J., & Fejes, A. (2022). Lack of quality’ in Swedish adult education: a policy study. Journal of Education Policy, DOI: 10.1080/02680939.2020.1817567

Nehez, J. & Blossing, U. (2020) Practice in different school Cultures and
principals’ improvement work, International Journal of Leadership in Education, 25:2, 310-330, DOI:10.1080/13603124.2020.1759828

Portfelt, I. (2021). Komvuxrektorers professionella autonomi – frivillig eller påtvingad?
I Ahlström, B., Berg, G., Håkansson Lindqvist, M. & Sundh, F. (ed), (2021). Att jobba som rektor – om rektorer som professionella yrkesutövare. Lund: Studentlitteratur.

Skolforskningsinstitutet (2019). Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg. Systematisk översikt 2019:03. (Individually adjusted municipal adult education – with focus on digital tools. Systematic review) Kalmar: Leanders Grafiska.

Skolinspektionen (2019a). Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Granskning av huvudmäns och rektorers arbete för flexibilitet och individanpassning.

Skolinspektionen (2019b). Huvudmannens arbete för kontinuitet på skolor med många rektorsbyten. Utan spaning ingen aning.

Skolinspektionen (2021). Studieavbrott i kommunal vuxenutbildning. Huvudmäns och rektorers arbete med att främja fullföljande studier och motverka avbrott.

SOU 2013:30. Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer. Stockholm: Fritzes.

SOU 2018:71. En andra och en annan chans – ett Komvux i tiden. Stockholm: Norstedts Juridik.