2020-02-28
Tre frågor om skola på vetenskaplig grund: Svedala kommun berättar
FoU Skola driver ett kommunikationsprojekt där kommuner i Skåne berättar om sitt arbete med skola på vetenskaplig grund. Ambitionen med projektet är att lyfta de goda exemplen om svensk skola samt skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte. Den här gången är det Michael Rystad, utvecklingsstrateg i Svedala kommun, som svarar på frågor.
Skollagen (2010:800) lyder att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur tolkar ni begreppet ’vetenskaplig grund’ i er kommun? Vad betyder det för förvaltningen och skolor/förskolor?
Det här med vetenskaplig grund är mångfacetterat och kan tolkas på många olika sätt och frågan är vad det egentligen innebär för oss som arbetar inom Utbildning. Handlar det om att läsa litteratur och att gå på föreläsningar, att arbeta med särskilda undervisningsmetoder eller kanske om att utgå ifrån Hatties effektstorlekar när vi fattar beslut om strategier och satsningar? Eller handlar det om något annat?
I Svedala kommun har arbetet med vetenskaplig grund varit en viktig och medveten strategi sedan flera år tillbaka och vi har valt att ta fram ett förtydligande av vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär för oss. När vi pratar om vetenskaplig grund handlar det om vad vi ska utgå ifrån – att utgå ifrån teoretisk grund och ha stöd i relevanta vetenskapliga studier. När vi pratar om beprövad erfarenhet handlar det istället om hur vi arbetar – hur, vi granskar, prövar och delar erfarenhet för att utveckla vår egen men även bidra till andras kunskap om utbildning och undervisning.
Behovet av att utgå ifrån relevanta vetenskapliga studier, utmana personliga teorier och omsätta forskning i praktik omfattar alla nivåer i verksamheten. Vår syn på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genomsyrar idag vårt arbetssätt i det systematiska kvalitetsarbetet som sker både på huvudmannanivå och på enhetsnivå på förskolor och skolor.
Ge exempel på konkreta aktiviteter på hur er kommun arbetar med skola på vetenskaplig grund.
Mind the gap – fortbildning för förstelärare
När förstelärare introducerades 2013, valde vi att lyfta lärare som inte bara var skickliga i, utan också hade ett medvetet förhållningssätt till sin undervisning och vilka teorier den vilade på. Vi ville att förstelärare skulle vara förebildslärare när det gällde undervisning på vetenskaplig grund. Försteläraruppdraget var nytt och därmed också otydligt för många, men över åren har uppdraget utvecklats främst genom en pågående fortbildningsinsats som vi valt att kalla för Mind the gap. Namnet syftar på gapet mellan forskning och praktik. Akademin kan forskning men behöver bli bättre på att bidra till skolutveckling och förskollärare, lärare och rektorer kan förskola och skola men behöver bli bättre på att använda forskning som stöd för utvecklingsarbetet. Och det är det sistnämnda som ligger i fokus för Mind the gap. Hur gör vi undervisning på vetenskaplig grund? Vilken forskning ska vi titta på och hur ska den bli en del av vår praktik?
Mind the gap, leds av en kommunlektor och syftar till att utbilda förstelärare och rektorer i ett mäklande förhållningssätt – att finna, värdera och tillämpa forskning. De får lära sig om hur de kan finna relevant forskning som kan vara ett stöd för det utvecklingsarbete som sker på skolorna, hur de kan avgöra om forskningen är relevant eller inte och hur forskningen kan användas, tillämpas och bidra till att utveckla praktiken.
Du kan följa Förstelärarnas arbete på Förstelärare bloggar.
Flerstämmig undervisning i förskola
I Svedala kommun har förskollärare idag kännedom om olika vetenskapliga teorier och viktiga begrepp som kan användas för att förstå och göra undervisning och de gör medvetna val kring vilka teoretiska perspektiv de ska ha i sin undervisning. Vi har kommit långt i arbetet att möta lagkravet i förskolan. Den stora frågan är hur vi tagit oss hit?
Sedan 2012 har Svedala kommuns förskolor deltagit i två större forsknings- och utvecklingsprogram i forskningsinstitutet Ifous regi. Båda programmen följdes av seniora forskare som både analyserade data och bidrog med vetenskapliga teorier som stöd för processen på förskolorna. I samband med satsningarna byggdes en organisation upp med nyckelpersoner på våra förskolor som genom månatliga träffar fördjupade sina kunskaper i olika teorier och utbytte erfarenheter för att stödja processen på respektive förskola.
Det första programmet Små barns lärande, fokuserade på dokumentation och utvärdering av små barns förändrade kunnande i förhållande till läroplanens målområden för att ge en bild av förskolans kvalitet och utvecklingsbehov. Det andra programmet Undervisning i förskolan syftade till att utveckla flerstämmig undervisning och sambedömning i förskolan. Varje halvår introducerades en ny teoretisk ingång och nya begrepp och metoder skulle prövas och tillämpas ute på förskolorna. Under de tre åren som programmet pågick fick förskolor i Svedala möta: didaktiska frågor och lesson study, learning study och variationsteori, poststrukturell ingång, pragmatiskt perspektiv och slutligen utvecklingspedagogiskt perspektiv.
Nu när FoU-programmen är avslutade går vi in i nästa fas i att utveckla utbildning och undervisning på vetenskaplig grund i förskolan. Under två och ett halvt år ska samtliga förskolor arbeta med didaktiska forum utifrån respektive förskolas behov. En kommunlektor ansvarar för att stödja processen, vilket sker genom månatliga träffar med utvecklingsledare från respektive förskola. Genom träffarna får utvecklingsledarna teoretiska ingångar som kan stödja det lokala arbetet, de får kritiska vänner och de får möjlighet att dra lärdomar av varandra.
Samverkan med högskola
Svedala kommun har som ambition att ha ett gott och nära samarbete med högskola och universitet. När försöksverksamheten med övningsskolor kom igång 2015 ansökte flertalet av Svedala kommuns förskolor och skolor om att få delta och vi ser att det nära samarbetet med högskolan har varit berikande för vår verksamhet. 2019 öppnades en möjlighet att delta i ULF – Utveckling, lärande, forskning, en ny försöksverksamhet som syftar till att minska gapet mellan akademi och praktik genom att utveckla och pröva nya samverkansmodeller. Tanken är att modellerna som utvecklas ska medverka till att stärka de ingående verksamheternas vetenskapliga grund.
Under två år kommer Svedala kommun att delta, dels i nätverket Förvaltningsnivåns unika utmaningar och dels i två didaktiska nätverk: Proportionella resonemang i matematik, på Nils Fredriksson Utbildning, och Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning, på Aggarpsskolan. Gemensamt för samtliga nätverk är att praktiker och forskare möts, att det handlar om praktiknära forskning och att akademi och praktik är jämbördiga parter i samarbetet.
Vilka effekter har arbete med skola på vetenskaplig grund gett? Hur främjar detta arbete skolans och förskolans utveckling i er kommun?
Efter ett långsiktigt och uthålligt arbete har vi idag en vetenskaplig grund att vila på och ett arbetssätt som leder till att vi prövar och delar vår erfarenhet. På samtliga nivåer arbetar vi idag med teori-informerat kollegialt lärande som också innebär tillämpning och förändrat agerande. Transparens och delakultur är framträdande. Spridning av vårt arbete sker genom våra bloggar Kvutis, Kvutis förskola och Förstelärare bloggar som fått nationell uppmärksamhet och lett till ett stort intresse för vårt arbete. Det finns mycket att säga om detta men här följer tre viktiga lärdomar som vi gjort på vägen:
Flerstämmighet: I samband med forsknings- och utvecklingsprogrammet Undervisning i förskolan, som Svedala kommun deltog i tillsammans med Ifous och ett antal andra kommuner, blev det tydligt att det inte finns en allenarådande vetenskaplig teori som vi kan luta oss på och implementera i vår verksamhet, utan att vi behöver olika teorier för att förstå och hantera olika situationer. Det är inte “poststrukturell teori” eller “utvecklingspedagogisk teori”, “lågaffektivt bemötande” eller “bedömning för lärande”, utan professionella och tjänstemän behöver ha flera teoretiska ingångar och kunna växla perspektiv utifrån behov.
Praxisteorin i fokus: När vi arbetar med att utveckla en utbildning på vetenskaplig grund behöver vi arbeta kollegialt och aktivt med tillämpning av teorier. Om vi endast fokuserar på teori eller på metod, kommer förändringen inte att bli beständig eller ske på djupet. För att få till en verklig förbättring behöver förskollärares, lärares, rektorers och tjänstemäns personliga teorier synliggöras, diskuteras, granskas och utmanas. Det är de teorier som också är synliga i vår praktik som ska vara i fokus för vår utveckling.
Ett mäklande förhållningssätt: En konsekvens av flerstämmigheten och att det inte finns ett enkelt svar på vad vetenskaplig grund är och vilken forskning som ska implementeras är att vi behöver ha ett mäklande förhållningssätt till forskning. Vi kan inte komma med en paketlösning för alla verksamheters behov utan vi behöver utgå ifrån praktikens frågor och behov när vi väljer vilka teorier och vilken forskning vi ska ta hjälp av och tillämpa.
När vi ser tillbaka på vårt arbete de senaste tio åren kan vi se en tydlig utveckling och ett tydligt lärande i organisationen när det gäller arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
