Välkommen till skånes kommuner

2024-01-12

Rektorers bild av nyutexaminerade lärare − ett forskningsprojekt

Många lärare beskriver sin första tid i yrket som krävande och utmanande. Övergången från utbildningen och tillvaron som lärarstudent till yrkespraktiken och dess nya krav framställs ibland som en ”praxischock” (Çakmak, Gündüz & Emstad, 2019; Senom, Zakaria & Shah, 2013). I sämsta fall leder den till att lärare redan tidigt efter examen sjukskriver sig eller väljer att söka andra yrkesbanor (Karlberg & Bezzina, 2022; Kelchtermans, 2017; Lindqvist & Nordänger, 2016). Praxischocken och de negativa känslor som följer med den kan bero på flera olika saker: stress, missnöje, oförmåga att leva upp till yrkets krav eller svikna förväntningar som byggts upp under utbildningen. Enligt statistik från SCB (2022) lämnar runt 20 % av de utbildade lärarna yrket redan under de första fem åren efter examen, och det är givetvis ett allvarligt problem för det skolväsende som redan lider av en omfattande lärarbrist (SCB, 2023; Skolverket, 2021). 

Hur länge lärare betraktas som nyutexaminerade skiljer sig i olika sammanhang, från under ett år och ibland upp till fem år efter avslutad lärarutbildning. Oavsett var gränsen dras betraktas nyutexaminerade lärare som fullfjädrade och redo att från första anställningsdagen ta lika stort ansvar som deras mer erfarna kollegor. När nyutexaminerade lärare av olika skäl inte lyckas leva upp till de förväntningar som ställs kan man tala om ett glapp mellan utbildning och yrkespraktik: å ena sidan finns de kompetenser som studenten förvärvar under utbildningen, å andra sidan finns de faktiska krav som läraryrket ställer (Ellström, 1997; Gerrevall, 2017; Holmqvist, 2019). Om man vill överbrygga det här glappet och underlätta nyutexaminerade lärares övergång från utbildning till yrkespraktik behöver man förstå hur deras kompetens förhåller sig till skolpraktikens krav, förväntningar och behov. 

I vårt forskningsprojekt (Collberg, Lindh & Lundberg, 2024) har vi undersökt nyutexaminerade lärares kompetens med utgångspunkt i rektorers perspektiv. Projektet genomfördes på uppdrag av lärarutbildningarna vid Högskolan Kristianstad, Lunds universitet och Malmö universitet, som ville veta om de faktiskt utbildar sina lärarstudenter för den yrkespraktik som de senare ställs inför. Undersökningen har framför allt styrts av två frågor: vad kännetecknar nyutexaminerade lärare enligt rektorer, och vilka utvecklingsområden framkommer i deras svar? 

Det finns flera skäl att utgå från rektorers perspektiv. Först och främst är det en förhållandevis outforskad intressegrupp när det gäller lärares övergång från utbildning till yrkesutövning. Nyutexaminerade lärares egen uppfattning redovisas regelbundet i sammanställningar av lärosätenas alumnenkäter (Bertilsson, 2018; 2023). I egenskap av arbetsgivare är rektorerna de som formulerar vilka kvalifikationer som gäller för en viss verksamhet, och det är också de som gör en första bedömning av nyutexaminerade lärares kompetens – eller brist på kompetens – i samband med anställningsintervjun (Brown & Militello, 2016). Dessutom ligger det i rektors ansvar som arbetsledare att ge rimliga förutsättningar för nyutexaminerade att kunna göra ett gott arbete. 

Vi har genomfört tre delstudier som i tur och ordning riktar sig mot grundskolan, förskolan och gymnasieskolan. Ordningen motiveras av att grundskolan är den största skolformen som engagerar flest lärare. Metoden för att samla in och analysera rektorernas utsagor är densamma i alla delstudier och heter Q-metoden (Brown, 2019). Mycket förenklat innebär den att studiens deltagare får rangordna en uppsättning noggrant utvalda påståenden om det fenomen som står i fokus för undersökningen. I våra delstudier har rektorerna fått rangordna påståenden om lärarkompetens utifrån hur mycket eller lite de, enligt rektorernas individuella uppfattning, kännetecknar nyutexaminerade lärare. Ett påstående rörde till exempel kompetensen att planera undervisning och ett annat att balansera graden av närhet och distans till elever. Rektorerna fick placera påståendena i ett sorteringsschema som tvingade dem att rangordna dem i förhållande till varandra, på en skala från mest karakteristiskt till minst karakteristiskt. 

Uppsättningen och antalet påståenden skiljer sig delvis mellan delstudierna eftersom olika skolformer ställer olika krav på sina lärare. I alla tre delstudier ingick runt 40 påståenden som rektorerna skulle rangordna. Rektorernas rangordningar har vi kompletterat dels med två enkäter där rektorerna fått beskriva sin bakgrund och sina skolor samt motivera sina rangordningar, dels med uppföljande gruppintervjuer. 

Till att börja med har vi analyserat rektorernas rangordningar kvantitativt. Med hjälp av ett statistikprogram (Banasick, 2019) har vi identifierat samband i materialet och fört samman det i ett mindre antal sammansatta bilder. De olika bilder som framträder i analysen representerar alltså en grupp rektorers samlade uppfattning av nyutexaminerade lärare. För att få en djupare förståelse för dessa bilder har vi kompletterat den kvantitativa analysen med kvalitativa analyser. I dessa jämförde vi skillnader och likheter mellan de olika bilderna, och därefter tolkade vi bilderna mot bakgrund av de svar rektorerna gav i enkäterna och intervjuerna. 

Bilderna av nyutexaminerade lärare skiljer sig naturligtvis i flera aspekter mellan rektorerna i de olika skolformerna. En övergripande skillnad ligger i graden av samsyn bland rektorerna i respektive skolform. Grundskolans rektorer ger en betydligt mer komplex och mångfacetterad bild av nyutexaminerade lärare än rektorerna i förskolan och gymnasieskolan. Vi identifierar fyra statistiskt signifikanta och mer eller mindre motstridiga bilder av nyutexaminerade lärare i grundskolerektorernas svar. Det handlar till exempel om olika syn på nyutexaminerade lärares kompetens att bedöma och sätta betyg samt deras förmåga att hantera språkliga och kulturella olikheter i klassrummet. I motsats till det förenas nästan alla förskolerektorers svar i en och samma signifikanta bild av nyutexaminerade förskollärare. Denna bild beskriver lärare som pedagogiskt och teoretiskt rustade men sämre förberedda för mötet med föräldrar och kollegor. Svaren från rektorerna i gymnasieskolan fördelar sig i sin tur i två olika bilder, som bland annat skiljer sig i synen på nyutexaminerade lärares ämneskunskaper och allmänbildning. Vi tror att den mer komplexa bilden av nyutexaminerade lärare i grundskolan beror på att grundskolan är en stor och variationsrik skolform med delvis olika kvalifikationskrav, bland annat beroende på hur elevunderlaget ser ut. 

Även om de tre delstudierna bör förstås var för sig finns det flera likheter i resultaten. Vissa övergripande slutsatser från projektet gäller därför i någon mån för både grundskolan, förskolan och gymnasieskolan. Först och främst är rektorerna i alla skolformer överens om att nyutexaminerade lärare utmärker sig med att göra gedigna, ambitiösa och varierade lektionsplaneringar. Undervisningen är lärarens kärnuppdrag och de nyutexaminerade framstår som väl förberedda för detta. Men att döma av rektorernas svar finns det också en baksida med ambitiösa planeringar. Många rektorer påpekar att nyutexaminerade lägger för mycket tid på planering och saknar strategier för att hantera oförutsedda situationer som sätter planeringen ur spel. Ambitionen att göra gedigna planeringar är i grunden något positivt, men om undervisningen inte blir så som läraren har tänkt finns en risk att läraren ser det som ett misslyckande. Det kan i sin tur kan bidra till ökad stress och sämre självkänsla. Nyutexaminerade lärare verkar behöva lära sig vad som är en rimlig planering och hur planeringen kan användas mer flexibelt i mötet med eleverna. 

Ett annat område som rektorerna upplever att nyutexaminerade lärare har svårt för rör relationsskapande. Som en särskilt stor utmaning framstår kontakten med elevernas vårdnadshavare, där bristen på erfarenhet och många nyutexaminerades unga ålder, enligt rektorerna, gör att de har svårt att visa ledaregenskaper och utstråla självsäkerhet. Relationsskapandet framstår också som svårt i förhållandet med elever och kollegor. Rektorerna menar att nyutexaminerade lärare inte är rustade för att ta emot kritik eller att tackla motgångar i arbetet, samt att de har svårt att hantera konflikter i klassrummet. Även här anför rektorerna bristen på erfarenhet som orsak, något som förstås ligger i sakens natur hos nyutexaminerade. Dock antyder rektorernas svar att förståelsen för läraruppdragets helhet och komplexitet bör kunna förmedlas tydligare och förberedas för tidigare.  

Rektorerna lyfter även fram kunskaper och kompetenser hos nyutexaminerade lärare som de menar bidrar till skolverksamheten. Här nämner flera rektorer att nyutexaminerade lärare har en digital kompetens som är mer omfattande än de äldre kollegornas, och de är ofta väl förtrogna med läroplanen. Detta är alltså några områden där nyutexaminerade potentiellt kan vara en tillgång för verksamheten genom kollegiala erfarenhetsutbyten. 

En viktig slutsats från projektet är att ansvaret för att ge nyutexaminerade lärare den rätta förberedelsen inte enbart kan eller ska vila på lärarutbildningen. Snarare är det ett gemensamt ansvar att utbilda kompetenta lärare, ett ansvar som ligger hos såväl rektorer och lärarkollegor som hos lärarutbildningarna, men även hos förvaltningschefer och skolpolitiker. Resultaten bekräftar behovet av välorganiserade och effektiva stödsystem på skolorna. Nyutexaminerade lärare har rätt att få en ordentlig introduktion på arbetsplatsen och en stödjande arbetsmiljö, där de kan få vägledning vid behov och möjlighet att samplanera med erfarna kollegor som har tid avsatt för detta i sin tjänst. För lärarutbildningarnas del finns det anledning att anpassa och utveckla arbetssätt och examinationsformer. Att arbeta med case och rollspel har potential att öka lärarstudenternas förberedelse för plötsligt uppkomna situationer i mötet med elever och vårdnadshavare. 

Avslutningsvis ser vi ett behov av en förändrad förståelse för nyutexaminerade lärares första tid i yrket. Istället för att tala om ett glapp mellan utbildning och yrkespraktik menar vi att den inledande delen av lärares yrkeskarriär bör förstås och i större utsträckning erkännas som en egen utvecklingsfas. I den här fasen tar läraren sina första steg som yrkesverksam, men för att fortsätta utveckla alla de nödvändiga kompetenser som yrket kräver behövs fortsatt stöd. Konkret skulle den inledande fasen av yrkesutövningen kunna ses som en förlängning av lärarutbildningen, där nyutexaminerade lärare erbjuds erfarenhetsbaserad utbildning och ett utbud av praktikinriktade temakurser som leds av lärare med längre erfarenhet. Lärarutbildningen lägger en grund för den senare yrkeskompetensen, men det är inte realistiskt att den ska leverera fullt kompetenta lärare, som omgående kan utföra alla delar i det komplexa läraruppdraget. En sådan förändring i synen på nyutexaminerade lärares situation skulle kunna mildra den chockartade upplevelse som beskrivs i början av yrkeskarriären och förhoppningsvis få fler att stanna kvar i yrket. 

Philippe Collberg, lektor i svenska språket, Högskolan i Halmstad, tidigare Lunds universitet
Christina Lindh, lektor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Kristianstad
Adrian Lundberg, lektor i pedagogik, Malmö universitet 

Referenser 

Banasick, S. (2019). KADE: A desktop application for Q methodology. Journal of Open Source Software, 4(36), 1–4. 

Bertilsson, E. (2018). Tidigare lärarstudenters syn på utbildning. Analys av lärarutbildningskonventets alumnenkäter 2017, 2015, 2013 och 2011. https://www.lararutbildningskonventet.se/wp-content/uploads/2018/11/Rapport-alumnenkät_LUK_2018.pdf  

Bertilsson, E. (2023). Tidigare lärarstudenters syn på utbildning. Analys av lärarutbildningskonventets alumnenkät 2021. https://www.aurora.umu.se/globalassets/dokument/enheter/lh/nyheter/bertilsson_rapport_alumn_2021.pdf  

Brown, C., & Militello, M. (2016). Principal’s perceptions of effective professional development in schools. Journal of Educational Administration, 54(6), 703–726. https://doi.org/10.1108/JEA-09-2014-0109  

Brown, S. R. (2019). Subjectivity in the Human Sciences. The Psychological Record, 69, 565–579. https://doi.org/10.1007/s40732-019-00354-5   

Çakmak, M., Gündüz, M., & Emstad, A. B. (2019). Challenging moments of novice teachers: survival strategies developed through experiences. Cambridge Journal of Education, 49(2), 147–162. https://doi.org/10.1080/0305764X.2018.1476465  

Collberg, P., Lindh, C. & Lundberg, A. (2024). Rektorers syn på nyutexaminerade lärare. https://doi.org/10.24834/isbn.9789178774432   

Ellström, P.-E. (1997). The many meanings of occupational competence and qualification. Journal of European Industrial Training, 21(6/7), 266–273. https://doi.org/10.1108/03090599710171567  

Gerrevall, P. (2017). Att bedöma lärarkvalitet: skicklighet, lämplighet & kompetens. Natur och kultur. 

Holmqvist, M. (2019). Lack of qualified teachers: A global challenge for future knowledge development. In R. B. Monyai (Ed.), Teacher Education in the 21st Century (pp. 53-63). IntechOpen. https://doi.org/10.5772/intechopen.83417  

Karlberg, M., & Bezzina, C. (2022). The professional development needs of beginning and experienced teachers in four municipalities in Sweden. Professional Development in Education, 48(4), 624–641. https://doi.org/10.1080/19415257.2020.1712451   

Kelchtermans, G. (2017). ‘Should I stay or should I go?’: unpacking teacher attrition/ retention as an educational issue. Teachers and Teaching, 23(8), 961–977. https://doi.org/10.1080/13540602.2017.1379793  

Lindqvist, P., Nordӓnger, U. K., & Carlsson, R. (2014). Teacher attrition the first five years – A mutlifaceted image. Teaching and Teacher Education, 40, 94–103. https://doi.org/10.1016/j.tate.2014.02.005 

SCB. (2022). De flesta lärare jobbar kvar fem år efter examen. Hämtad 2024-01-03 från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2022/de- flesta-larare-jobbar-kvar-fem-ar-efter-examen/  

SCB. (2023). Lärare utanför yrket 2022/2023. https://www.scb.se/contentassets/2ca63408535e45f782218da09803577 e/uf0551_2022a01_br_a40br2306.pdf  

Senom, F., Zakaria, A. R., & Shah, S. S. A. (2013). Novice teachers’ challenges and survival – Where do Malaysian ESL teachers stand? American Journal of Educational Research, 1(4), 119–125. https://doi.org/10.12691/education-1-4-2 

Skolverket. (2021). Lärarprognos 2021 – uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier. https://www.skolverket.se/getFile?file=8945